Vi hörde i veckan folkpartiets Birgitta Ohlsson debattera Kuba med Lars Ohly i
radions P1 morgon. Hon sa att man måste vara "glasklar" i fråga om demokrati och diktatur. Vi tyckte att det var en intressant formulering. Är frågan glasklar? Och: Är frågan om demokrati och diktatur en motsättning mellan höger och vänster?
Det finns få politiker som i dagens samhälle förespråkar diktatur. De flesta förespråkar demokrati, åtminstone som allmänt begrepp. Det gäller såväl höger som vänster. Inte ens historiskt finns några större motsättningar mellan höger och vänster då det gäller själva ordet demokrati. Striden har närmast stått mellan vilka som ansett sig vara mest demokratiska.
Inte ens Sovjetunionen tog avstånd från demokrati. I stället förespråkade man en särskild form av demokrati -
sovjetdemokratin. Ibland framför kritiker av marxismen att begreppet
proletariatets diktatur är ett bevis för att socialister vill ha diktatur i stället för demokrati. Men inte heller detta argument är giltigt. Proletariatets diktatur existerar i marxistisk tradition som en beskrivning av ett övergående stadium i en revolutionär omvandling av samhället. Även detta stadium kännetecknas av att majoriteten av folket ska delta i utövandet av styrelsen. Och det ska ske i majoritetens intresse. (För att undvika missförstånd vill vi påpeka att även vi är medvetna om att begreppet missbrukats och använts för att rättfärdiga diktatur. Vi talar här om begreppets innebörd i marxistisk teoribildning.)
Birgitta Ohlsson framhöll i radiodebatten att man inte kan ställa demokrati och välfärd i motsättning till varandra, så att man t ex väljer att antingen ha demokrati eller social välfärd. Demokratin är för henne överordnad allt annat. Lars Ohly instämde i detta.
Vi anser att detta är att förenkla frågan om demokrati för mycket. Redan den grekiske filosofen
Aristoteles insåg att demokrati och jämlikhet förutsätter varandra. Han menade att deltagarna i ett demokratiskt sammanhang måste vara någorlunda jämlika varandra för att demokratins idé ska fungera.
I ett socialt ojämlikt samhälle får en del människor större verkligt inflytande genom ekonomisk makt och utbildning. I ett samhälle där stora delar av människors liv och vardag styrs av privata och individuella lösningar blir detta särskilt tydligt.
En annan fråga som styr demokratins möjligheter är huruvida en stat utsätts för hot eller inte. Det kan gälla såväl yttre som inre hot. Den svenska demokratin krympte under andra världskriget. Den amerikanska demokratin har krympt efter 11 september 2001. USA:s krigföring mot Kuba, som militärt och ekonomiskt har pågått sedan 1962, har inte gynnat demokratin på Kuba.
Frågan om en nations självbestämmanderätt är väsentlig för demokratins förverkligande. Därför är inställningen till USA:s krigföring mot Kuba ett väsentligt kriterium på om man vill gynna demokratins utveckling i detta land. I den frågan slirar många liberaler.
Ordet demokrati brukar översättas med folkstyre. Om folkstyre ska råda som allmän princip för samhället blir det intressant att fråga vilka delar av samhället som underordnas demokratins princip och vilka delar som hanteras privat och individuellt.
De delar av samhället som styrs privat och individuellt styrs inte demokratiskt. På dessa områden är det penningens makt som råder. Där är vi inte lika. Där gäller inte en människa en röst.
Vi anser att det största hotet mot demokrati i dag kommer från en strävan att privatisera allt större delar av människors liv och vardag. Till detta undandragande av större och större delar av samhällslivet från demokratin bidrar inte sällan liberaler. Detta faktum borde vänstern tydligt betona.
En klassisk fråga när det gäller demokrati är: Demokrati för vem? En annan fråga är: Demokrati över vad?
Där demokrati inte råder, så är det en annan princip som råder.