17 april 2006

Första maj från Chicago

Bilden från första maj i Stockholm 1899.

Snart kommer en ny högtid - första maj.

Första maj firas till minne av en strejk i Chicago 1886. På första maj 1886 organiserade fackföreningar i Chicago en strejk med krav på åtta timmars arbetsdag. Arbetsförhållandena var eländiga. Arbetsdagarna var långa, 12 timmar sex dagar i veckan. När vänstern i dag kräver en begränsning av arbetsdagen till sex timmar, så ligger detta i linje med en lång tradition inom arbetarrörelsen.

Den tredje maj 1886 möttes strejkande arbetare nära McCormicks skördetröskefabrik. Polisen angrep strejkvakterna, dödade två arbetare och skadade många fler. Detta upprörde stadens arbetare.

Socialister manade till ett protestmöte vid Haymarket, Chicagos dåvarande affärscentrum. Mötet började fredligt på kvällen den 4 maj. Socialisten August Spies höll tal till en stor folksamling från en öppen vagn. Läget var så lugnt att borgmästare Carter Harrison, som stannat till för att titta, promenerade hem.

Samtidigt samlades en stor skara poliser i närheten. Lite senare beordrade polisen folksamlingen att upplösas. Då exploderade plötsligt en bomb som dödade en polisman. Polisen öppnade eld mot församlingen. Elva människor dödades och många skadades.

Åtta människor ställdes inför rätta efter händelsen, bland dem August Spies. Inget bevismaterial kunde binda någon av de åtalade för bomben. Ändå fälldes samtliga åtalade. Sju av dem dömdes till döden. Dessa domar ledde till protester över hela världen.

Den 11 november 1887 hängdes flera av de dömda offentligt. August Spies sa innan han hängdes att: "Den dag kommer då vår tystnad kommer att bli mäktigare än de röster ni stryper i dag."

De mördade begravdes på den tyska Waldheim-kyrkogården i en förort till Chicago. 1893 restes ett monument på kyrkogården över Haymarket-martyrerna. Hundra år senare utnämndes monumentet till nationellt historiskt minnesmärke av USA:s inrikesdepartement.

Den 26 juni 1893 förklarade guvernören i Illinois, John Peter Altgeld, samtliga åtta dömda för oskyldiga. De tre dömda som inte hängts släpptes fria.

Det polisbefäl som beordrat upplösning av demonstrationen dömdes senare för korruption.
-------
Lasse Strömberg har uppmärksammat oss på att Nationalencyklopedin har en annan version av händelserna. Den skriver att "sju arbetare dömdes till döden, vilket dock ändrades till 15 års straffarbete."
De källor vi använt talar om åtta dömda varav fyra hängdes, en tog livet av sig i fängelse, tre blev senare benådade.
Enligt våra källor har alltså Nationalencyklopedin fel.
För att läsa mer om denna tragedi rekommenderar vi
Tack Lasse för påpekandet!
-------
Nu när vi tittat närmare på frågan kan vi konstatera att Yelah påpekat detta fel i Nationalencyklopedin redan 2001. Det är alltså en skandal att någon rättning inte införts!

6 kommentarer:

Lasse Strömberg sa...

Såna där små historiska berättelser är guld värda. Tack för den.

Lasse Strömberg sa...

Vem har rätt? Röda raketer eller Nationalencykopedin?

Så här sa Röda Raketer:

"Den 11 november 1887 hängdes flera av de dömda offentligt. August Spies sa innan han hängdes att: "Den dag kommer då vår tystnad kommer att bli mäktigare än de röster ni stryper i dag.""

Jag läste om samma händelse i NE och där påstår man att dödsdomarna omvandlades till fängelse:

"Vid ett möte på Haymarket i Chicago öppnade de som skulle skydda strejkbrytarna, eld mot de strejkande. Fortsatta sammanstötningar ledde till att sju arbetare dömdes till döden, vilket dock ändrades till 15 års straffarbete."

Vad gäller? Har NE fel så är det ju en skandal av megaformat. Det måste i så fall påtalas. Helst offentligt.
Vi vet att segrarna skriver historien, fst just i det här fallet tycker jag det verkar litet överilat att försöka skriva om histoien i ett förskönande sken.

Har du mer bakgrundsfakta?

Röda raketer sa...

Vi har inte kollat Nationalencyklopedin. Däremot andra källor som finns på nätet, t ex en sida ägnad åt The Haymarket tragedy på Chicago-Kent College of Law (http://www.kentlaw.edu/ilhs/haymarket.htm)

Där skriver man bland annat:

"In a trial that Altgeld would later expose as riddled by abuses from jury-packing to blatantly biased rulings from the judge, the eight were convicted on evidence consisting of nothing more than popular passion and prejudice. Albert Parsons, August Spies, George Engel, and Adolph Fischer died on the gallows. Louis Lingg committed suicide in his jail cell. Weak- willed Gov. Richard Ogelsby, who privately admitted the innocence of the men, worked up enough spine to reduce the sentences of Fielden and Schwab to life in prison. Neebe, who even the state's prosecutor confided was innocent, received a sentence of 15 years."

Det är naturligtvis ett problem för NE:s trovärdighet om den inte har korrekta uppgifter.

Röda raketer sa...

Chicago Historical Society har också en omfattande hemsida ägnad åt hela dramat (http://www.chicagohs.org/dramas/).

Den ger också samma bild som Röda raketer.

Anonym sa...

Du kritiserar med all rätt NE för dess felaktigheter, men du använder själv inte benämningen "anarkist" en enda gång när du skriver om händelsen. De avrättade var inflytelserika anarkister inom den anarkistiska rörelsen i Chicago. Visst, de var också socialister, men helt ärlig är du inte. ;)

Röda raketer sa...

Precis som du själv noterar så var de dömda i Chicago både socialister och anarkister. Att vi använd den ena beteckningen i stället för den andra kan inte betraktas som "oärligt".

Om man botaniserar i den amerikanska vänsterns olika förgreningar och övergångar kan man se att de mest radikala socialisterna i slutet av 1800-talet ofta var inspirerade av anarkismen. Andra var inspirerade av marxismen. Eller både och. Vi har inte uppfattat att gränserna mellan vad som var det ena eller det andra var särskilt tydliga.