I SR:s stora partiledarduell visar sig statsminister Fredrik Reinfeldt vara den svagaste länken. Intressant, därför att få knappast hade tippat det i förväg. Med sin pompösa, statsmannamässiga stil blir han stelheten själv, nästan obegriplig i det första replikskiftet med Mona Sahlin.
Trots medierapporteringen under den här valrörelsen (med de ihärdiga kampanjerna Mosa Mona och Dissa Ohly), så gav regeringsalliansen ett väldigt blekt intryck. Och som sagt statsministern själv det allra blekaste. Alliansen har dock sin kompass inställd och vill sträva vidare. Be aware!
Lyssna själv! Första timmen. Andra timmen.
-------
SvD
10 september 2010
04 maj 2010
02 maj 2010
Bilder av första maj
Det var mycket folk i vänsterns förstatåg i Stockholm. Flammans chefredaktör Aron Etzler säger att han aldrig sett så många i ett demonstrationståg i Kungsträdgården. SvD:s Per Gudmundson konstaterar: "Som vanligt på senare år drog V mer folk än S." Lars Ohly framträdde som en statsman och berättade för en entusiastisk publik vilka reformer som kommer att genomföras efter att vi besegrat borgarna i höstens val.
I mitten av bilden CH Hermansson i Kungsan. Den förre partiledaren hänger fortfarande med.
Hänger med gör även Vänsterns blåsorkester med filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö trakterandes klarinetten.
På en vägg på Götgatan påminns vi om Karl Marx denna dag.
Och om hans vision om ett samhälle där fördelningen av samhällets resurser ska ske enligt principen: Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov.
Vid La Mano på Katarinavägen hyllades de svenskar som stred för demokrati i Spanien på 1930-talet. I förgrunden syns den spanska reublikens fana.-------
02 mars 2010
Perspektiv på attentatet mot Norrskensflamman
I morgon onsdag har det gått 70 år sedan det värsta terrordådet i svensk 1900-talshistoria. Den 3 mars 1940 sprängdes den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå. Fem människor dog, varav två var barn. Ansvariga för dådet var stadsfiskal Ebbe Hallberg, kapten Uno Svanbom, tre andra officerare och journalisten Gunnar Hedenström på högertidningen Norrbottens-Kuriren. De dömdes för skadegörelse - inte för mordbrand - och benådades av samlingsregeringen 1944.
Det var i alla fall så som högern ville framställa läget på den tiden. Men så framstod det inte för alla. Finland var inte ett demokratiskt land före förlusten i andra världskriget. Det fanns visserligen ett visst parlamentariskt inslag, men de medborgerliga rättigheterna var kraftigt beskurna.
Den finska högern ville framställa inbördeskriget som ett "frihetskrig" mot Ryssland, trots att den ryska regeringen hade erkänt Finlands självständighet i ett beslut den 18 december 1917. Ryssland gjorde alltså inte anspråk på Finland. Det gjorde däremot Finlands arbetarbefolkning.
Under 1920- och 30-talet var Finland en auktoritär stat. Kommunistisk verksamhet var förbjuden. Den fascistiska Lapporörelsen terroriserade vänstern, socialdemokraterna och även liberala personer. I ledningen för landet stod personer som den tyskvänlige Pehr Evind Svinhufvud och den gamle ryske tsargeneralen Gustaf Mannerheim.
Det var därför inte så märkligt att vänstern i Sverige och andra länder hade svårt att se hur Finlands sak kunde vara deras. Däremot är det lätt att förstå varför den svenska högern så ivrigt ville stödja Finland i kamp mot den röda faran.
Efter det finska vinterkriget fortsatte Finlands utveckling högerut. 1941 anslöt man sig till Hitlers och Mussolinis Antikominternpakt. Mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 stred Finland på Hitlertysklands sida i andra världskriget. Inom den finska högern närdes drömmen om ett Storfinland - från Östersjön till Uralbergen.
Först efter att Finland förlorat i andra världskriget kunde landet börja utvecklas i demokratisk riktning. Det är mot denna bakgrund man måste betrakta attentatet mot Norrskensflamman för 70 år sedan.
Flammans tidningshus efter terrordådet
Minnet av händelsen får nu uppmärksamhet i media. Samtidigt finns tendenser att skapa förståelse för attentatet eftersom det riktades mot kommunister som vägrade att stödja vårt grannland Finland i krig mot Ryssland. Det finns i och för sig inte någon som försvarar själva attentatet. Samtidigt finns det de som anser att Finlands sak verkligen var vår då för 70 år sedan. Finland framställs som det lilla oskyldiga landet som anfölls av den stora ryska björnen.
Det var i alla fall så som högern ville framställa läget på den tiden. Men så framstod det inte för alla. Finland var inte ett demokratiskt land före förlusten i andra världskriget. Det fanns visserligen ett visst parlamentariskt inslag, men de medborgerliga rättigheterna var kraftigt beskurna.
Röda gardets fana
Finland hade 1918 utkämpat ett av de blodigaste inbördeskrigen i 1900-talets historia. Mer än en procent av befolkningen dödades. Den vita högerns hämnd drabbade alla som stått på den röda sidan. Över 80 000 arresterades. 20 000 människor avrättades eller dog i koncentrationsläger efter krigets slut.
Den finska högern ville framställa inbördeskriget som ett "frihetskrig" mot Ryssland, trots att den ryska regeringen hade erkänt Finlands självständighet i ett beslut den 18 december 1917. Ryssland gjorde alltså inte anspråk på Finland. Det gjorde däremot Finlands arbetarbefolkning.
Hitler och Mannerheim
I verkligheten var det finska inbördeskriget ett klasskrig från högern mot den egna befolkningen. Benämningen "frihetskrig" blir också cynisk med tanke på att tyska trupper var helt avgörande för den finska högerns seger. Som tack för hjälpen fick Tyskland tillsätta Friedrich Karl von Hessen, som finsk kung med namnet Väinö I. Han tvingade dock avsäga sig kronan efter att Tyskland hade förlorat första världskriget.
Under 1920- och 30-talet var Finland en auktoritär stat. Kommunistisk verksamhet var förbjuden. Den fascistiska Lapporörelsen terroriserade vänstern, socialdemokraterna och även liberala personer. I ledningen för landet stod personer som den tyskvänlige Pehr Evind Svinhufvud och den gamle ryske tsargeneralen Gustaf Mannerheim.
Offrens grav i Luleå
Vid tiden för det finska vinterkriget hade andra världskriget pågått i tre månader. Tyskland hade lagt under sig Österrike, Tjeckoslovakien och Polen.
Det var därför inte så märkligt att vänstern i Sverige och andra länder hade svårt att se hur Finlands sak kunde vara deras. Däremot är det lätt att förstå varför den svenska högern så ivrigt ville stödja Finland i kamp mot den röda faran.
Efter det finska vinterkriget fortsatte Finlands utveckling högerut. 1941 anslöt man sig till Hitlers och Mussolinis Antikominternpakt. Mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 stred Finland på Hitlertysklands sida i andra världskriget. Inom den finska högern närdes drömmen om ett Storfinland - från Östersjön till Uralbergen.
Först efter att Finland förlorat i andra världskriget kunde landet börja utvecklas i demokratisk riktning. Det är mot denna bakgrund man måste betrakta attentatet mot Norrskensflamman för 70 år sedan.
-------
31 januari 2010
Howard Zinn död
Den amerikanske historikern Howard Zinn dog i veckan vid 87 års ålder. Trots att Zinn uppnådde en ansenlig ålder känns det ändå sorgligt att han gått bort.Vi har redan tidigare uppmärksammat Howard Zinn på denna blogg och haft en länk till hans hemsida bland våra vetenskapliga länkar. För han var en vetenskapsman i ordets bästa bemärkelse, en person som lyfte fram sidor av historien som makthavarna försökt dölja. Genom sin bok om det amerikanska folkets historia från 1980 (A Peoples History of the United States of America, svensk utgåva på Ordfront) har han återuppväckt minnet av de tusen och åter tusen kämpande människor som bidragit till historiens utveckling.
Howard Zinn föddes i en arbetarfamilj i Brooklyn, New York. Under andra världskriget var han frivillig bombpilot i Europa. Efter kriget studerade han med hjälp av "the GI Bill" som gav tidigare soldater ekonomiska möjligheter att studera.
Från 1956-1963 arbetade han som historieprofessor på Spelman College i Georgia, en skola för svarta studenter som kom att hamna i centrum för medborgarrättsrörelsens kamp. Zinn avskedades eftersom han stödde de svarta studenternas kamp. 1964-1988 var han professor i statskunskap vid Boston University.
Howard Zinn blev en betydelsefull personlighet i kampen mot Vietnamkriget och senare mot varje krig. En av hans sista föreläsningar handlade om myten om "de heliga krigen" från 11 november förra året. Den ger en utmärkt bild av Howard Zinns varma humor, medmänsklighet och knivskarpa intellekt.
Andra texter:
20 januari 2010
Nyhetstips!
För den som vill hålla sig informerad om vad som egentligen händer runt om i världen vill vi rekommendera webb-tv-kanalen Democracy Now! Det är en oberoende amerikansk nyhetsförmedling som vunnit pris för sin rapportering. 2008 fick Democracy Now! det alternativa Nobelpriset, Right Livelihood Award.
En annan kanal som kan nås via webben är msnbc:s Countdown med Keith Olbermann, Rachel Maddow Show, Hardball med Chris Matthews och The Ed Show med Ed Schultz. Samtliga dessa speglar i första hand amerikanska, men även internationella, nyheter ur ett center-vänsterperspektiv.Här utsätts högern för bitande och intelligent kritik. Här slipas argument för reformpolitik.
Vi borde ha likartade nyhetsprogram här i Sverige!
31 december 2009
Röda raketers nyårskrönika 2009
2009 har varit ett spännande år. På Röda raketer har vi endast i begränsad omfattning kunnat kommentera händelseutvecklingen. Men det finns ändå tillräckligt med material för att göra en återblick.
Årets början präglades av Israels vettlösa angrepp på Gaza. Kriget drabbade i första hand civilbefolkningen i Gaza, som är ett av världens mest tättbefolkade områden. I Sverige och hela världen utvecklades en stark proteströrelse.Den israeliska högern framställde de primitiva Qassamraketerna som det stora säkerhetsproblemet. Vi visade att trafiksäkerheten på de israeliska vägarna är ett betydligt större problem för Israel.
I början av året gjorde vi också ett nedslag i staden Rjukan där den norska arbetarrörelsen föddes. Denna plats blev under den tyska ockupationen känd för sin roll i Hitlers planer på en tysk atombomb. Något som stoppades av modiga moståndsmän. Det visade sig att denna stad inhyser världens tredje största socialistiska bibliotek.
När Barack Obama skulle installeras som USA:s 44:e president hyllades han av ett uppbåd artister. De mest prominenta var Pete Seeger och Bruce Springsteen som framförde den ocensurerade versionen av Woody Guthries "This Land Is Your Land". Vilket i sin tur föranledde oss att skriva ett reportage från Woody Guthries hemstad Okemah i Oklahoma. Och om att Pete Seeger fick en senkommen ursäkt från San Diego.
I mars uppmärksammade vi Pariskommunen från 1871. Liksom det iranska nyåret. Och när vi ändå var inne på jubiléer passade vi på att uppmärksamma aprilrevolutionen i Portugal.
Så sent som på 1940- och 50-talet diskriminerades svarta idrottsmän inom amerikansk baseball. En av dem som bidrog till att bryta rasbarriären inom denna sport var Lester Rodney från den kommunistiska dagstidningen Daily Worker.
Det finns många kommunister som haft stor betydelse för mänskligheten. En av dem var konstnären Picasso, vars politiska engagemang ofta hamnar i skymundan. Dock inte hos oss.
Inrikespolitiskt har vi uppmärksammat att den borgerliga strategin för att sälja ut offentlig egendom är olaglig. Och att regeringens ambition på utbildningsområdet är allt för låg.
På första maj kunde vi i år rapportera från både Stockholm och Schweiz.
I juni röstade européerna i valet till Europaparlamentet. Ja, inte alla förstås. En del valde att bojkotta valet vilket hjälpte högern att vinna. I Iran ledde presidentvalet fram till protester som ännu inte slocknat.
En nyläsning av Machiavelli ger vid handen att mannen egentligen var demokratiskt sinnad.
I USA blir kommunistpartiet allt mer publikt och bjuds emellanåt in till de stora TV-bolagen.
Under hösten har den tyska vänstern varit på frammarsch.
I början av året gjorde vi också ett nedslag i staden Rjukan där den norska arbetarrörelsen föddes. Denna plats blev under den tyska ockupationen känd för sin roll i Hitlers planer på en tysk atombomb. Något som stoppades av modiga moståndsmän. Det visade sig att denna stad inhyser världens tredje största socialistiska bibliotek.
När Barack Obama skulle installeras som USA:s 44:e president hyllades han av ett uppbåd artister. De mest prominenta var Pete Seeger och Bruce Springsteen som framförde den ocensurerade versionen av Woody Guthries "This Land Is Your Land". Vilket i sin tur föranledde oss att skriva ett reportage från Woody Guthries hemstad Okemah i Oklahoma. Och om att Pete Seeger fick en senkommen ursäkt från San Diego.Valet av Obama skapar helt nya möjligheter i världens mäktigaste land. Men hur ska vänstern förhålla sig? Vi skrev:
"Obama kommer som president att utsättas för påtryckningar från mäktiga konservativa krafter i det amerikanska samhället. Det finns en risk att han tvingas ge efter för dessa krafter. Men det finns också en möjlighet att han inte gör det. Hur det kommer att bli beror bland annat på oss."
Så här vid årets slut kan vi se att året sedan präglades av detta. En höger som besinningslöst bekämpar Obama och en vänster som tvekar i sitt stöd. USA är ett delat land. Trots detta har Obama under sitt första år lyckats genomföra de mest genomgripande förändringarna i USA sedan 1960-talet.
Apropå USA kunde vi inte avhålla oss från att berätta historien om en av pionjärerna i den amerikanska arbetarrörelsen, Mother Jones.
Apropå USA kunde vi inte avhålla oss från att berätta historien om en av pionjärerna i den amerikanska arbetarrörelsen, Mother Jones.
I mars uppmärksammade vi Pariskommunen från 1871. Liksom det iranska nyåret. Och när vi ändå var inne på jubiléer passade vi på att uppmärksamma aprilrevolutionen i Portugal.Så sent som på 1940- och 50-talet diskriminerades svarta idrottsmän inom amerikansk baseball. En av dem som bidrog till att bryta rasbarriären inom denna sport var Lester Rodney från den kommunistiska dagstidningen Daily Worker.
Det finns många kommunister som haft stor betydelse för mänskligheten. En av dem var konstnären Picasso, vars politiska engagemang ofta hamnar i skymundan. Dock inte hos oss.
Inrikespolitiskt har vi uppmärksammat att den borgerliga strategin för att sälja ut offentlig egendom är olaglig. Och att regeringens ambition på utbildningsområdet är allt för låg.På första maj kunde vi i år rapportera från både Stockholm och Schweiz.
I juni röstade européerna i valet till Europaparlamentet. Ja, inte alla förstås. En del valde att bojkotta valet vilket hjälpte högern att vinna. I Iran ledde presidentvalet fram till protester som ännu inte slocknat.En nyläsning av Machiavelli ger vid handen att mannen egentligen var demokratiskt sinnad.
I USA blir kommunistpartiet allt mer publikt och bjuds emellanåt in till de stora TV-bolagen.
Under hösten har den tyska vänstern varit på frammarsch.Kampen för allmän sjukvård i USA trappades upp. Det är en märklig logik när företrädare från delstater med sämsta hälsotalen bekämpar en reform som hårdast.
I november uppmärksammade vi att utförsäljningen av våra apotek inte leder till verklig frihet.
Och så den glada nyheten till årets slut att vänsterns utbildningspolitik börjar röra sig åt vänster.
I november uppmärksammade vi att utförsäljningen av våra apotek inte leder till verklig frihet.
Och så den glada nyheten till årets slut att vänsterns utbildningspolitik börjar röra sig åt vänster.
Det har naturligtvis hänt så mycket mer som vi hade kunnat skriva om. Nu blev det inte så. Förhoppningsvis kommer det nya året ge oss mer tid och kraft att kommentera mera.
Tills dess önskar vi alla våra läsare
Gott Nytt År!
Gott Nytt År!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
