Folkets Machiavelli

Niccolò Machiavelli (1469-1527) är känd och ökänd för sin bok Fursten (Il Principe). I denna lilla bok beskriver han lidelsefritt vad en furste måste göra för att härska. Boken har uppfattats som omoralisk. Redan tidigt beskrevs den som ett "verk av djävulen".

Men det finns olika läsningar av Machiavelli. Det finns de som menar att Machiavelli egentligen avslöjade maktens hemligheter - något som kunde användas av folket i kamp för friheten. Detta tycks ha varit Antonio Gramscis perspektiv. I hans Anteckningsböcker från fängelset använder han Machiavelli och myntar begreppet "den moderne fursten" som ett kodord för kommunistpartiet.

En läsning av Machiavellis Diskurser, som utkommit på svenska under namnet Republiken, ger stöd för en folklig och demokratisk tolkning av Machiavelli. Han företräder här folkets kamp för frihet.

Några citat kan vara av intresse. Machiavelli var väl medveten om klassmotsättningarna i samhället. Han skriver att "det i varje stat finns två kynnen, folkets och stormännens, och att alla lagar som tillkom som stöd för friheten härrörde av konflikten mellan dem". Och han ställer frågan "Åt vilka anförtror man säkrast frihetens bevarande - åt folket eller åt stormännen?" Machiavelli svarar folket.

"Om man tar hänsyn till aristokraternas mål och till folkets, finner man utan tvivel en stark önskan hos aristokraterna att behärska och hos folket bara en önskan att inte behärskas. Folket är därför mer angeläget att leva fritt, eftersom det i mindre grad än aristokraterna kan hoppas på att erövra makten. Låter man folket vaka över friheten, är det troligt att de vårdar sig mer om den och då de inte själva kan lägga beslag på makten, tillåter de inte att andra gör det."

I frihetens tjänst förordar Machiavelli rent revolutionära åtgärder - eller "extraordinära metoder", som han kallar dem. För att införa ett republikanskt styre, dvs. demokratiskt, i "korrumperade städer" eller om man vill etablera det på nytt "blir det nödvändigt att införa ett statsskick som snarare liknar furstemakt än demokrati". (Jämför diskussionen om begreppet proletariatets diktatur.)

Machiavelli ser också de folkliga massornas kraft i politiken, men folket måste vara enat. Som han säger "Enad är massan stark, splittrad är den svag". För att inte splittras bör en "upprörd folkmassa" "genast välja en av de sina till ledare som kan ordna den, hålla den enad och tänker på dess försvar".

Machiavelli tar avstånd från uppfattningen att folket i maktställning är "obeständigt, ombytligt och otacksamt". Han skriver i stället att "i fråga om klokhet och stabilitet anser jag att folket är klokare och stabilare och har bättre omdöme än en furste. Inte utan skäl liknas folkets röst vid Guds". (I den första översättningen av Kommunistiska manifestet till svenska avslutas texten med dessa ord.)

"Om man granskar all oordning som berott på folket, all oordning som berott på furstarna, all ära som folket vunnit och all ära som tillkommit furstarna, finner man att folket är vida överlägset i fråga om godhet och ära." Machiavelli drar slutsatsen att "folkstyre är bättre än furstevälde".

Det är inte konstigt att Machiavelli blivit misstänkliggjord av maktens herrar under historien. Vi hoppas kunna återkomma till fler intressanta synpunkter hos Machiavelli längre fram.