Per Götrek drev som sagt en bokhandel i Gamla stan och var aktiv i Skandinaviska sällskapet som var en bildningsförening för arbetare. De inspirerades av kristendomens kärleksbudskap och rättvisepatos och av nya strömningar från Frankrike. Götrek gav redan 1830 ut en skrift om den franska julirevolutionen samma år och året därpå en skrift av den franske utopiske socialisten Saint-Simon med titeln "Framtidens religion".
På 1840-talet kom Götrek och hans krets i kontakt med en annan fransk socialist vid namn Étienne Cabet. I sin bok "Resa till Icarien" gjorde han en syntes av fransk och engelsk utopism och organiserade en kristlig-socialistisk rörelse som på 1840-talet samlade över 200 000 anhängare. Cabets tidning "Le Populaire" lästes i Götreks studiecirklar.
Mot slutet av 1840-talet kom Götreks krets i kontakt med Kommunisternas förbund i London och inspirerades av den marxistiska kommunismen. Tydliga spår av detta inflytande kan återfinnas i skriften "Proletariatet och dess befrielse genom den sanna kommunismen" från 1847. Uttrycket "den sanna kommunismen" visar att Götrek fortfarande var influerad av Cabet.
Kontakten med London gjorde att Götrek kunde ge ut Kommunistiska manifestet på svenska samma år som orginalet under namnet "Kommunismens röst". En skillnad mellan Götreks och Marx manifest var att den svenska utgåvan avslutades med "Folkets röst är Guds röst" i stället för "Proletärer i alla länder, förena er!"
Detta var troligen den första utgåvan på ett annat språk i hela världen. I ett förord till Manifestet nämner Friedrich Engels en dansk utgåva från denna tid. Någon sådan har dock inte kunnat återfinnas. Därför är det troligen den svenska utgåvan han syftar på.
Götreks grupp bildade en hemlig avdelning av Kommunisternas Förbund, den internationella organisation som gav Karl Marx och Friedrich Engels i uppdrag att skriva Manifestet. Götreks krets blev uppmärksammade av polismyndigheten. Protokoll från ett polisförhör den 26/3 1848 finns bevarat.
1851 valde Per Götrek av okänd anledning att flytta till Karlskrona där han levde fram till sin död 1876. Under slutet av sitt liv tycks han inte ha ägnat sig åt politik. Däremot utvecklade han bland annat det första svenska stenografiska systemet.
Det kom att dröja till 1889 innan Sverige fick sitt första socialistiska parti. Men Götrek och hans krets i 1840-talets Stockholm sådde med all säkerhet några frön.
-------
Mer om kommunism:
7 kommentarer:
Tack för det. Jag gillar att lära mig saker och det kan man på den här bloggen.
Tack, Lasse!
Vi gör vårt bästa för att förmedla sådant som inte står att läsa i skolans läroböcker, i de dominerande medierna eller på de flesta bloggarna.
Bra genomgång av Per Götreks liv. Det är ett fascinerande levnadsöde. Det är också intressant att det finns en direkt koppling till den uppsaliensiska studentradikalismen i franska revolutionens efterdyningar då Pär Götrek hade GA Silfverstolpe, en av medlemmarna i den sk "Juntan" som lärare vid gymnasiet i Linköping. Du har så klart läst Erik Gambys läsvärda bok "Pär Götrek och 1800-talets svenska arbetarrörelse" (Tiden, 1978)?
Ja, det är ett fascinerande levnadsöde och en spännande övergång mellan franska revolutioner och marxismen. Vi tänker t ex på religionens förhållande till vetenskapen och liberalismens förhållande till socialismen. Motsättningar som inte på alla sätt är absoluta. Det är inte minst intressant att studera Götreks och hans vänners värdegrund.
Ja, vi har läst Erik Gambys fantastiska bok. Likaså Knut Bäckströms "Götrek och Manifestet" utgiven av Gidlunds förlag 1972.
Håller med om att Götrek är en intressant figur. framförallt hans o andras roll i upproret i sthlm 1848.
Skrev ihop en liten artikel jag med för nåt år sedan. Kan ju vara intressant får nån.
http://www.polkagris.nu/wiki/index.php/P%C3%A4r_G%C3%B6trek
Tack för det!
Vi lägger in en länk under rubriken Kultur.
Var har du skannat bilden från Gamla Stan? Jag hittade den i Ture Nerman m.fleras Svensk Arbetarrörelse under hundra år från 1938, (en mkt rolig bok full av litografier och pressklipp). Där anges att den föreställer Götreks bokhandel vid Riddarhustorget (granne med adelns högborg!) och att den publicerats i "Laterna Magica" så tidigt som 1826. Konstnären skall vara en C. Th. Löwstedt. Vet du mer om bildens ursprung?
Skicka en kommentar