17 juni 2007

Kommunistisk trosbekännelse

"Fråga:
1. Är du kommunist?
Svar: -Ja.

2. Vad är kommunisternas mål?
- Att så inrätta samhället att varje dess medlem kan i fullkomlig frihet utveckla och förverkliga sina samtliga anlag och krafter och utan att därigenom förgripa sig på detta samhälles grundvillkor.

3. Hur vill ni nå detta mål?
- Genom att upphäva privategendomen och ersätta den med egendomsgemenskap.

4. Varpå grundar ni er egendomsgemenskap?
-För det första på den genom industrins, jordbrukets, handelns och koloniseringens utveckling skapade mängden av produktionskrafter och livsförnödenheter samt på den i teknik, kemiska och andra hjälpmedel inneboende möjligheten till dess förmering i det oändliga.
För det andra därpå att i varje människas medvetande eller känsla existerar vissa normer som obestridliga grundsatser, normer vilka såsom resultatet av hela den historiska utvecklingen inte behöver några bevis.

5. Vilka är dessa normer?
-Till exempel att varje människa strävar efter att bli lycklig. Den enskildes lycka är oskiljaktig från allas lycka, o s v.

6. På vilket sätt vill ni förbereda er egendomsgemenskap?
-Genom att upplysa och organisera proletariatet.

7. Vad är proletariatet?
-Proletariatet är den klass i samhället som uteslutande lever på sitt arbete och inte på vinsten av något kapital; den klass vars väl och ve, vars liv och död i följd därav beror på växlingen mellan goda och dåliga konjunkturer, med ett ord beror på den ökade eller minskade konkurrensen."
-------
Detta är de sju första punkterna av 22 i ett "Utkast till kommunistisk trosbekännelse" som Kommunisternas Förbund antog på sin kongress i London den 9 juni 1847. Det kan betraktas som ett förarbete till Kommunistiska Manifestet som utgavs året därpå.

Denna typ av skrifter lästes och spreds av Per Götreks krets i 1840-talets Sverige. Den följer samma form som August Strindbergs "Lilla katekes för Underklassen" som skrevs på 1880-talet, men det har inte gått att fastställa om Strindberg kände till den.
-------
Tidigare texter:
Den svenska kommunismens fader
Karl Marx i London

7 kommentarer:

Patrik Renfors sa...

Jag kan skriva under på varenda fråga i det där formuläret. Då är jag allstå ond som bekänner mig till kommunismen. för det har ju borgare sagt! :)

Björn Nilsson sa...

Är det inte så att Strindberg hade det svårt med sin samtids "marxister" (alltså tyska socialdemokrater från senare delen av 1800-talet av halvradikalt slag)? Fick han inte i stället en hel del idéer från den svenske socialisten "Nils Nilsson, arbetskarl", pseudonym för Nils Herman Quiding?

Citatet med frågor och svar i bloggen kommer för övrigt från en text som Engels skrev 1847. Engels gjorde två förlagor i katekesform för det som sedan skulle bli det Kommunistiska Manifestet. Jag känner inte till publiceringsdata för de där "förtexterna", men blev de någonsin tryckta under Engels livstid? Om inte, så är det än mindre troligt att Strindberg kunnat få tag på dem.

Röda raketer sa...

När det gäller "trosbekännelsen" som finns i flera versioner så vet vi att den trycktes och spreds inom Kommunisternas Förbund och att exemplar av den har återfunnits i flera länder, bland annat i Hamburg.

I ett brev från centralstyrelsen i London sändes trosbekännelsen "till tio städer i Schweiz, Frankrike, Tyskland och Sverige, där det finns lokalorganisationer".

Texterna blev alltså spridda redan på 1840-talet. Om Strindberg någonsin fick se dem framgår inte. Däremot är det intressant att Strindberg senare skrev ett likartat manifest med samma fråga-svar-form som trosbekännelsen.

Dan sa...

Ja, det mesta kan jag som kapitalistanhängare också skriva under på.

"- Att så inrätta samhället att varje dess medlem kan i fullkomlig frihet utveckla och förverkliga sina samtliga anlag och krafter och utan att därigenom förgripa sig på detta samhälles grundvillkor."

...Är ju en lysande formulering av liberalismens och marknadsekonomins främsta grundvalar. Att sträva efter lycka (välstånd, utveckling, rikedom) är oskiljaktigt från allas lycka - eftersom kapitalism i sitt innersta väsen innebär tillväxt och inte ett nollsummespel.

Anonym sa...

1. Ingen kommentar.

2. Ett kollektivistiskt samhälle som utesluter alla oliktänkande samt individens grundläggande friheter. Ett samhälle som grundas på en egen utvald elits definition av detsamma. Proletäriatets diktatur kallas det visst. (se parallellen med nazityskland och Adolf Hitler, slutmålet är och förblir desamma.)

3. Vad får man äga i denna drömstat? En kolonilott, eller är redan det för mycket?

4. De empiriska bevisen finns redan. Varhelst kommunismen tillämpats har den endast lett till armod, hunger, svält, koncentrationsläger (Gulag) och förtryck. Kan någon med hjärncellerna någorlunda i behåll påvisa motsatsen.

5. Lyckans vara och ve byggs i kollektivet! Har ni helt tappat sansen? Dess främsta bärare är familjen och de relationer skapade ur densamma.

6. Proletäriatet finns inte längre i den mening som Marx föreskrev. Utarmningen fortsatte inte utan arbetarklassen är de som mest tjänat på marknadsekonomi. Idag kan en "proletär" flyga till Amerika (vilket kommunismen förbjude) vilket är en enorm skillnad mot klassskillnaderna slutet 1800-talet. Undrar hur många sanna proletärer i N-Korea som ges denna möjlighet?

7. Är du tillräckligt arbetssam och sparar och bygger kapital är det något fult. Arbeta får du, men aldrig spara, det skall staten ha. Fattar ni kommunister inte hur skruvade ni är. Vi lever nu 2000-tal, inte på 1800-talet. Kanske dags att vakna upp ur dvalan.


Av berättigad anledning måste man mot beaktande av ovan fråga om du Raketen är vid dina sinnens fulla bruk. Sitter du inlåst i en bunker på bondvischan avskärmad från verkligheten?

Mr. JB

Röda raketer sa...

Mr. JB ger inte uttryck för något demokratiskt sinnelag när han frånskriver sina politiska motståndare mental hälsa.

Ett avgörande problem med den typ av karikatyr av motståndarens argument som han ägnar sig åt innebär att han inte sätter sig in i vad hans politiska motståndare egentligen tycker.

Det betyder att han inte känner sin fiende, vilket är en avgörande svaghet om man vill bedriva politiskt arbete.

Ett exempel:
"Proletäriatet finns inte längre i den mening som Marx föreskrev. Utarmningen fortsatte inte utan arbetarklassen är de som mest tjänat på marknadsekonomi."

Här polemiserar Mr JB inte mot den verklige Marx. Den verklige Karl Marx använde inte armod för att definiera begreppet proletariat. Det moderna proletariatet för Marx definierades genom två kriterier:
1. att de arbetar i den moderna kapitalistiska produktionen, och
2. att de inte äger produktionsmedlen, utan arbetar för lön.

Eftersom de flesta människor i världen arbetar för en lön i den kapitalistiska produktionen har vi därför ett ganska stort proletariat i dagens värld - i Marx mening.

Anonym sa...

Kapitalets utarming och utsugning av arbetaren skulle fortsätta till proletariatet gjorde revolution och övertog alla produktionsmedel.

Så skedde aldrig någonstans. Dessutom har den moderna kapitalistiska produktionen nu ändrat karaktär. Humankapital är lika mycket värd.

Hur skall det fördelas eller övertas? Genom hjärntranplantation?

Ägandestrukturer har äntras radikalt och fonder privata som allmäna äger och styr alltmer. Den gamle brukspatronen/storbonden som manade sina arbetare med pisk o slag finns ej mer.

Under alla villkor finns inte och har aldrig funnits, en fungerande socialistisk stat. Det är en utopi och dröm.

Mr. JB