Tasso lämnar v

Förre riksdagsmannen Tasso Stafilidis lämnar vänsterpartiet, rapporterar Svenska Dagbladet.
- Det är oerhört befriande, säger han.

Det är tråkigt, men föga överraskande. För lite mer än ett år sedan övervägde han att lämna partiet, men ändrade sig i samband med partikongressen i januari. Därefter bedyrade han sin trohet mot partiet i samband med att han ånyo kandiderade till riksdagen.

Han placerades dock inte på valbar plats, vilket var ett klokt beslut. Om någon är osäker på sitt medlemskap i ett parti är det inte förnuftigt att välja personen som företrädare för det partiet. Det bör gälla varje parti.

Stafilidis säger nu att vänsterpartiet är en "sekt" som styrs av kommunister. Varken det första eller det andra påståendet är riktigt sant. Ett parti som stöds av hundratusentals medborgare kan knappast kallas en sekt. De ledande företrädarna för vänsterpartiet kan inte heller betecknas med samlingsnamnet kommunister.

De är i främsta rummet inspirerade av olika radikala strömningar i tiden (en egen svensk blandning av marxism, feminism, ekologism, internationalism och fackföreningskamp). De företrädare som kallar sig kommunister gör det i en mycket allmän mening (de förespråkar ett klasslöst samhälle). Ungefär lika allmänt som begreppet socialism.

Det som framförallt förenar de ledande kretsarna i dagens vänsterparti är viljan att vara vänster och ta avstånd från högervridningen i politiken. Tasso Stafilidis däremot har allierat sig med dem som tror att framgång för vänstern kan vinnas genom anpassning högerut. Därför är det logiskt att Tasso lämnar vänsterpartiet. Om han vill fortsätta att vara politiskt aktiv finns det gott om alternativ högerut.

Vi noterar för övrigt att en tidigare vänsterpartist på Gotland nu gått med i moderaterna. Det är inte att undra på att det funnits spänningar inom partiet när det omfattat medlemmar med så motstridiga uppfattningar.

Radikal tecknare

Robert Nyberg är en av Sveriges radikala tecknare. Ända sedan 1970-talet har han gett oss goda skratt. Goda skratt är sådana som ger den undertryckte styrka och mod och leder till insikt.

Vi har sett hans teckningar i fackpressen och i vänstertidningar. Och inte minst i annonser från Kommunal.

Robert finns också på nätet med en egen hemsida.

Aldrig mer, Pinochet

Omslaget på dagens edition av den chilenska tidningen La Nacion med texten "Pinochet 1915-2006 Aldrig mer!"

Det meddelas att Pinochet inte får någon statsbegravning. Dessvärre får han en militär hedersbegravning. En sådan person ska inte belönas, inte ens om man som Pinochet haft mäktiga understödjare. Margaret Thatcher, en av hans främsta supportrar, meddelade att hon sörjer djupt.

Vi har inte sett om Henry Kissinger, USA:s tidigare utrikesminister och planläggare av Pinochets kupp, har sänt sina kondoleanser. Men då det begav sig gjorde han följande uttalande:

"Dessa frågor är alltför viktiga för att låta de chilenska väljarna avgöra själva...Jag förstår inte varför vi ska stå vid sidan om och titta på medan ett land blir kommunistiskt på grund av dess ansvarslösa folk."

Den chilenska tidningen Santiago Times meddelar att champagnen tagit slut i huvudstaden. Många sörjer dock att Pinochet aldrig kom att ställas inför rätta för sina brott mot mänskligheten. Enligt chilensk lag blir han därmed friad från alla anklagelser. Inför den yttersta domen är dock hans öde beseglat.

Pinochet död

Det meddelas att Chiles förre diktator, Augusto Pinochet nu har dött, 91 år gammal. Hans eftermäle är den brutale diktatorns med många liv på sitt samvete.

Han tog makten i en blodig militärkupp den 11 september 1973 då han och militären störtade den folkvalde socialistiske presidenten Salvador Allende.

Det är en besvikelse för den demokratiska opinionen i Chile och världen att han aldrig ställdes till svars för sina brott mot mänskligheten. Stödet för Pinochet minskade drastiskt även inom den chilenska högern när det visade sig att han smugglat undan pengar för egen räkning till olika bankkonton i utlandet. Bland annat i Washington.

Ett mörkt kapitel i Chiles historia har nu gått ur tiden. Han kommer att bli saknad av få.

På gatorna i huvudstaden Santiago går folk ut på gatorna för att fira hans död. Utanför militärsjukhuset där Pinochet dog står några fascistiska supportrar och gråter.

Kanske också hans gode vän Margret Thatcher fäller en tår. Eller Henry Kissinger.

Uttalande av Chiles kommunistiska parti (PCC) med anledning av diktatorns död. PCC var Pablo Nerudas och Victor Jaras parti.

China rocks

Vi har läsare (lyssnare) av vår blogg som saknat kinesisk revolutionsmusik i länklistan. Vi inser att det är en stor brist. Dessvärre hittade vi bara några raspiga exemplar av gamla vinylplattor och ingen riktigt bra eller komplett länk för denna smakriktning.

Vi hoppas dock att våra älskare av kinesisk musik håller till godo med några gamla godingar som

Östern är röd

Rorsmannen (med sång)
Rorsmannen (instrumental).

Vi hittade också en sång som vi inte hört tidigare med en aktuell text:

Världens folk kommer säkert att segra

Östanvinden blåser
Krigstrummorna ljuder
Vem fruktar vem i dagens värld?
Det är inte folket som fruktar den amerikanska imperialismen.
Det är den amerikanska imperialismen som är rädd för folket!

En rättvis sak får stort stöd. En orättvis sak får inte stöd av någon.
Historiens lagar kan inte trotsas, kan inte trotsas.
Den amerikanska imperialismen kommer säkert att förlora.
Och världens folk kommer säkert att segra.
Världens folk kommer säkert att segra.

Kanske någon av Röda raketers läsare kan hjälpa oss med en bra länk?

Uppdatering: Nu har en av våra läsare hjälpt oss med en länk till en kinesisk musikportal. Stort tack!

Och så har vi hittat den svenska versionen av Rorsmannen med Knutna nävar.

Fascismens estetik i Stockholm

Våra bloggningar om Finland och nazismen (1 och 2) har väckt en del ont blod. Det visar att det finns en hel del obearbetade känslor kring dessa frågor. Också i Sverige.

Vilket inte är så konstigt. Stora delar av både det finska och det svenska etablissemanget stod på Hitlers sida både före och under andra världskriget. Efter kriget befann de sig plötsligt på den sida som förlorat (många började vända redan efter att tyskarna åkt på stryk vid Stalingrad). De flesta av dem sökte då antingen dölja vad de stått för eller framställa sitt agerande som nödtvunget. Borta var plötsligt den entusiasm de känt inför nazismens visioner.

Det kalla kriget gjorde att många före detta nazister blev förlåtna sina skulder eftersom det nu gällde för USA och andra västländer att förena sig i kampen mot Sovjetunionen. Den historieskrivning som skapades för att möjliggöra detta politiska mål lever fortfarande kvar som en självklar sanning i många människors medvetanden. Det visar flera av kommentarerna till våra bloggningar (1 och 2). Och det visar den finländske statssekreteraren Pertti Torstilas uttalanden i Stockholm nyligen och hans upprördhet över Henrik Arnstads bok om dåvarande svenske utrikesministern Christan Günther.

Att tala om Finlands nära relationer till Nazi-Tyskland är inte att smutskasta Finland. Finlands folk var på samma sätt som Sveriges folk delat i synen på nazisterna. I Finland hade de krafter som kände stor samhörighet med Nazi-Tyskland ett större inflytande än de likasinnade i Sverige. Men Sverige låg inte långt efter. Dåvarande moderatledaren Gösta Bagge och den svenska militärledningen var särskilt inbjudna gäster till Hitlers 50-årsdag 1939. Bagge lade sedemera den ideologiska grunden för efterkrigstidens Högerparti i Sverige genom programskriften Frihet eller socialism från 1944.

De vita i Finland hade sina rötter i inbördeskriget (eller klasskriget, som man säger på den röda sidan). På ett liknande sätt hade nazisterna rötter i kampen mot de röda i den tyska revolutionen 1918. I Ungern var det likadant. Och framförallt i Ryssland. Och som av en händelse råkade de vita i Finland och nazisterna i Tyskland välja hakkorset som sin symbol. Vi har inte velat hävda att den finländska högerns användning av hakkorset är ett bevis för deras nazism. Men vi tycker att det är intressant att de och nazisterna valde samma symbol. De var ju på många sätt samma andas barn.

De röda hade sina rötter i arbetarrörelsen och inte minst i kampen mot första världskriget. De umbäranden som folken påtvingades genom kriget skapade hat mot krigsanstiftarna och krav på grundläggande samhällsförändringar. Det ledde till stora protester mot regeringarna, uppror och revolutioner. Revolutionen i Ryssland var ett resultat av just detta.

Men, som vi redan påpekat, den svenska högern går inte fri från anklagelser om vurm för nazismen. Och även i stadsbilden i dagens Stockholm kan vi finna kvarlevor från denna vurm. Bilden ovan föreställer Carl Milles Flygarmonument vid Karlaplan på Östermalm. Även den företräder omisskännliga likheter med den estetik som brukades av nazisterna. Och som av en händelse var Milles en stor beundrare av Hitler och Mussolini.

Tidigare artiklar i samma ämne:

Finland och nazismen

Återigen om Finland och nazismen

Återigen om Finland och nazismen

Efter vår förra bloggning om Finland och nazismen utspann sig en intressant diskussion bland kommentarerna. En skribent verkade blanda ihop vinterkriget med fortsättningskriget. En annan skribent lyfte fram propagandamyten om de oemotståndliga finska soldaterna - en myt som spelade en viktig roll i den svenska högerns kampanjer för att få Sverige att stödja ett Finland i allians med Hitler.

En tredje skribent skrev:

"Under fortsättningskriget med Adolf som allierad tog man tillbaka Karelen och gick inte en tum längre än den gamla gränsen."

Samtidigt vet vi att president Ryti och överbefälhavaren Mannerheim ville gå längre och upprätta ett Storfinland. Läs Mannerheims dagorder till de finska soldaterna.

Gemensamt för flera av skribenterna är att de söker ursäkter för Finlands allians med Hitler.

Det är för oss helt uppenbart att den finska högern önskade att Nazi-Tyskland skulle vinna kriget. Man ingick militära avtal med Nazi-Tyskland. Man ingick också avtal på det ideologiskt-politiska planet i och med Finlands anslutning till den så kallade Anti-Kominternpakten 1941. Det handlade alltså både om en andens gemenskap och om vapenbrödraskapet.

För att bilda sig en klarare bild av vilken gemenskap Finland sökte kan man titta på vilka de övriga medlemmarna av Anti-Kominternpakten var. Där återfinner vi, förutom Finland:

Tyskland (under Hitler)
Japan (under fascistiskt styre)
Italien (under Mussolinis fascistiska styre)
Ungern (under den fascistiske riksföreståndaren Miklós Horthys styre)
Spanien (under den general Francos fascistiska styre)
Manchukuo (ett japanskt lydrike efter den japanska invasionen av Kina)
Bulgarien (monarkistisk diktatur)
Kroatien (fascistisk marionettstat)
Danmark (under tysk militär ockupation)
Rumänien (under den fascistiske diktatorn Antonescus styre)
Slovakien (under den fascistiske marionetten Jozef Tisos styre)
Nanking-regimen i Kina (under japansk ockupation med marionetten Wang Jinwei i spetsen).

Det mesta talar alltså för att Finland under denna tid sökte ett särskilt sällskap.

En av våra kommentatorer hänvisar till Winston Churchills synpunkter efter kriget. Vi vill hänvisa till ett uttalande av Churchill under kriget. Han sa:

"Varje människa och varje stat som deltar i kampen mot nazismen kommer att få vår hjälp. Men varje människa och varje stat som marscherar med Hitler är vår fiende."

Finland var i detta sammanhang Churchills fiende. Likaså stora delar av det svenska etablissemanget.

Tillfriskning i Nederländerna

Röda Raketer har ägnat en del bloggningar åt Nederländernas främlingsfientliga invandrarminister Rita Verdonk. Då är det på sin plats att förmedla en positiv nyhet:

Nu har hon åkt på stryk i parlamentet.

Efter parlamentsvalet i november råder det fortfarande en oklar parlamentarisk situation, men i en viktig omröstning i parlamentet i förra veckan samlade Arbetarpartiet tre andra partier (Socialistpartiet, Gröna vänstern, Kristliga unionen) och vann.

Resultatet blir att i bästa fall 26 000 asylsökande som tidigare fått avslag på sina ansökningar beviljas amnesti.

För två år sedan bestämde sig mitten-höger-majoriteten i parlamentet att 26 000 personer skulle skickas ut ur landet under kommande tre år. Det är oklart exakt hur många människor som kommer att beröras av amnestin, eftersom en del av de berörda redan har flyttat antingen till hemlandet eller andra länder.

Om Socialistpartiet som gjorde ett mycket bra val står det att läsa i Flamman (30/11). Socialistpartiet har varken någon feministisk eller miljöpolitisk profil men utför ett bra utomparlamentariskt arbete.

I valrörelsen spelade Rita Verdonk än en gång sitt främlingsfientliga kort. Regeringen fattade beslut om att förbjuda burqa och niqab, heltäckande klädesplagg som en del muslimska kvinnor använder. Klädesdräkten täcker hela kroppen utom en liten glugg för ögonen.

Man kan tycka vad man vill om de sedvänjorna. En poäng är dock att lagstiftningen som den nederländska regeringen hastade igenom bara rör ett femtiotal kvinnor i landet. Det säger mer om den regeringen än det akuta behovet av lagstiftning.

-------

Uppdatering: Aron Etzler påpekar att uppgiften om att socialistpartiet saknar miljöprofil inte stämmer. Läs kommentaren.

Finland och nazismen

Den finska högern har en smutsig historia som fortfarande försvaras. Så sent som den 13 november i år ursäktade statssekreteraren och tidigare Stockholmsambassadören Pertti Torstila Finlands allians med Nazi-Tyskland vid ett tal på Krigsvetenskapsakademin i Stockholm.

Redan i det finska inbördeskriget 1918 stred de "vita" under hakkorsets banér. De vitas slakt av tusentals "röda" fördes i samma anda och under samma ideologiska förtecken som andra fascistiska rörelser i Europa och världen.

Finlands allians med Hitler under andra världskriget var inte nödtvungen. Det var en allians mellan likasinnade. Den finska högerns frivilliga och entusiastiska deltagande i kriget mot Sovjetunionen 1941-44 var en logisk konsekvens.

Efter kriget dömdes flera ansvariga finska ledare för krigsförbrytelser. Bland annat presidenten Risto Ryti. Samtidigt har den finska högern vårdat minnet av de fornstora dagar då Finland stod på nazismens sida. Veteranföreningarna har varit särskilt aktiva i detta avseende.

I dagens Finland kan man i varje stad se "frihetsmonument" som hyllar de finska fascisternas slakt på arbetare och bönder. I många kyrkor hyllas de fascistiska slaktarna som frihetshjältar. I dödsannonser i tidningarna och på gravstenar visas de fascistiska symbolerna. Ett hakkors är symbolen för dem som deltog på de vitas sida i inbördeskriget 1918. En muskulös arm med ett svärd är symbolen för dem som deltog i fortsättningskriget på Hitlers sida 1941-44. Stolt visar de upp de nazistiska symbolerna. Och det finska utrikesdepartementet försvarar dem offentligt.

I Sverige har författaren Henrik Arnstad avslöjat den finska högerns historia i boken Spelaren Christian Günther. Det finska utrikesministeriet har nu officiellt tagit avstånd från boken och försvarat Finlands allians med Hitler. I en läsvärd artikel av Henrik Arnstad på SvD:s Brännpunkt föreslår han att "Finlands utrikesministerium bör skickas på en grundkurs i historia."

Ett av Torstilas argument för att försvara alliansen med Hitler är att Sverige skulle ha gynnats av detta. Arnstad svarar lakoniskt:

"Det var Finlands ledning som genom sitt opportunistiska och kriminella anfallskrig skapade säkerhetspolitiska risker för Sverige. Dömda finska krigsförbrytare som president Risto Ryti bär hela ansvaret. Som humanist betackar jag mig för påståendet att en kamp för Nazityskland var något positivt för Sverige och demokratin."

Finlands sak är svår.
-------
Pertti Torstilas tal vid Krigsvetenskapsakademin i Stockholm den 13 november finns publicerad på www.christiangunther.se/blogg
Arnstad har även skrivit en artikel i frågan i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.

Uppdatering: Ett svar på några kommentarer, Återigen om Finland och nazismen.

Regeringen står inte på fackets sida

En del kommentatorer, bland annat Kulturbloggen, anser att regeringen "står på fackens sida" då det gäller Vaxholmsfallet som nu skall prövas i EU-domstolen. Detta är att dra för långtgående slutsatser.

Regeringen hävdar principen att svenska lagar och regler ska gälla i Sverige. Det är bra. Den principen råkar sammanfalla med de fackliga organisationernas åsikt i fallet med det lettiska byggföretaget Laval som gav lettiska löner till lettiska byggarbetare i Sverige.

Men att av detta dra slutsatsen att regeringen står på fackens sida blir fel. Den borgerliga regeringens strategi är att minska de fackliga organisationernas inflytande i Sverige. Det är ett allmänt mål som syftar till att minska arbetarrörelsens inflytande i det svenska samhället. Det ses av regeringen som en förutsättning för ett långsiktigt förborgerligande av Sverige.

För att förvissa sig om att detta är sant kan man med fördel lyssna till migrationsminister Tobias Billströms (m) lördagsintervju i Ekot i går. Eller betrakta regeringens inställning till A-kassan. Eller avdragsmöjligheterna för fackavgiften.

Springsteen&Seeger

Bruce Springsteen har under det senaste året ägnat sig åt den amerikanske folksångaren Pete Seegers musik. För ändamålet mixade han en särskild grupp musiker med rötter i bluegrass, gospel, New Orleans jazz, R&B och rock. Resultatet är lysande och kan avlyssnas på skivan "We shall overcome - The Seeger Sessions".

Springsteen har under året gett två bejublade konserter i Stockholm med detta Seeger Sessions Band. Den senaste för ett fullsatt Globen för några veckor sedan.

För den som vill tränga djupare in i Pete Seegers musik finns en hemsida med Seegers egna tolkningar av alla låtar som Springsteen har med på sin skiva - The Original Seeger Sessions. En av låtarna har vi redan presenterat, Bring 'Em Home, som ursprungligen skrevs på 1960-talet för att stödja de amerikanska soldaterna i Vietnam. Seeger har gjort en nytolkning av låten för att stödja de amerikanska soldaterna i dagens Irak.

I Sverige har frihetssången We shall overcome på senare år fått ett löjets skimmer över sig sedan den folkpartistiske ministern Birgit Friggebo försökte tysta kritik mot Bildt-regeringen under en debatt om rasism och främlingsfientlighet den 5 februari 1992 i Rinkeby Folkets hus. Springsteen och Seeger ger sången en välförtjänt upprättelse.

Pinsamt och okunnigt om Kuba, SvD!

Svenska Dagbladets ledarsida ondgör sig idag över att SVT i kväll har Kuba och Fidel Castro som tema. Samtidigt avslöjar SvD:s ledarskribent Kristian Karlsson en häpnadsväckande historisk okunnighet. Han har inte ens koll på när den kubanska revolutionen inträffade:

"I dag är det 50 år sedan Fidel Castro tog makten och den lilla karibiska ön började förvandlas till en kommunistisk enpartistat", skriver Kristian Karlsson.

I sin iver att angripa Kuba har han bemödat sig mer om att hitta lämpliga invektiv än att kolla historiska fakta. Enligt Karlsson tog Castro alltså makten 1956.

Sanningen är att revolutionen segrade först 1959. Den händelse som inträffade för 50 år sedan var att Fidel Castro tillsammans med en liten skara anhängare landsteg på Kuba för att starta kampen mot Batistas diktatur. Men i verkligheten var det först tre år senare som Fidel Castro "tog makten", för att använda Karlssons språkbruk.

Det är minst sagt pinsamt att SvD:s ledarredaktion släpper fram en skribent som uppenbart inte är insatt i Kubas historia och låter honom breda ut sig över mer än halva ledarsidan.

För alla som vill tillägna sig några grundläggande historiska fakta om Fidel Castro och den kubanska revolutionen rekommenderas Wikipedia.

Läs också Esbatis kommentarer.

Impeach George W Bush!

I USA har de verkliga patrioterna startat en kampanj för att åtala president George W Bush för att han dragit in USA i ett krig genom att ljuga för folket och världen. Fler och fler kända amerikaner ställer sig nu bakom kampanjen för att påverka kongressledamöterna att ställa sig bakom krav på åtal för uppenbara lögner, tortyr, spioneri på amerikaner med mera.

Bland förespråkarna för åtal finner vi skådespelare som Chevy Chase, mest känd från Saturday Night Live, sångaren Pete Seeger, författaren Gore Vidal , radiopersonligheten Randi Rhodes , skådespelarna Hayley Mills och Ed Asner med flera.

Mer information.

Alliansen förlorar stöd

Nu kommer en andra opinionsmätning som visar att alliansregeringen förlorar sitt stöd bland väljarna. Enligt Synovate Temos novembermätning har vänstern stöd av 51 procent mot 45 för regeringen.

- En jämförelse med utvecklingen efter valen sedan 1976 visar att det aldrig tidigare skett en så dramatisk opinionssvängning, skriver Henrik Brors i DN.

- Det har varit en unikt dålig start för borgerligheten, säger Synovate Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Det är framförallt män, LO-medlemmar och boende i Stockholms län som svängt. Efter avslöjandet att regeringen lönediskriminerar sina kvinnliga experter kommer fler kvinnor att också byta sida.

I nya statsministern Fredrik Reinfeldts stab av sakkunniga finns stora löneskillnader mellan könen, skriver Dagens Industri. Männens snittlön ligger på närmare 44 000 kronor i månaden, medan kvinnorna får 38 500 kronor.

Efter regeringens chockhöjning av arbetsgivaravgifterna kommer regeringen att tappa stöd även bland företagare.

Men regeringen lever i en glasbubbla. Finansminister Anders Borg tror att facken riskerar att tappa medlemmar om de motsätter sig borgarnas försämring av A-kassan. Men i den riktiga verkligheten är det regeringen som på unikt kort tid förlorat sin majoritet i opinionen. I synnerhet bland LO-medlemmar.

Leninmonumentet

Vid entrén till Moderna muséet i Stockholm står ett Leninmonument av konstnären Björn Lövin. Där återfinns ett berömt fotografi på den ryske revolutionären Lenin som besöker Stockholm den 13 april 1917. Lenin är på väg hem till Ryssland för att göra revolution och avsluta Rysslands deltagande i kriget.

På bilden syns Lenin i sällskap med svenska vänstersocialister. Carl Lindhagen och Ture Nerman. De korsar Vasagatan. Lenin utbyter tankar med sina svenska kamrater. En månad senare - i maj 1917 - grundas Sveriges socialdemokratiska vänsterparti.

På den tiden gick spårvagnar även på Vasagatan. I Björn Lövins Leninmonument finns en bit av gatan med spårvagnsräls.

Lenin inhandlade en ny kostym på PUB. Det är i den kostymen han några dagar senare framträder framför Finlandsstationen i Petrograd (nuvarande S:t Petersburg) och uppstigen på en pansarvagn hälsar arbetare och soldater. Han uppmanar dem att kämpa för den socialistiska revolutionens seger.

Budapest 1956

Det är Budapest 1956. Den 30 oktober angrips högkvarteret för Budapests partikommitté vid Köztáraság ter. Partimedlemmar försvarar byggnaden som idag inhyser regeringspartiet MSZP:s Budapestdistrikt. MSZP är efterföljare till Ungerns socialistiska arbetarparti.

Vi stiger in i entrén. Där finner vi en minnestavla över dem som stupade den 30 oktober 1956. Det står färska blommor framför minnestavlan. Texten lyder: "De lojala med folket och partiet som gav sina hjältemodiga liv den 30 oktober 1956 i försvaret av folkets makt kommer alltid att bli ihågkomna." Därefter följer namnen på de stupade.

Framför minnestavlan finns ett blått förhänge. Om man skulle få oväntat besök.

Regeringen är ett skämt

Alliansen sa att den var väl förberedd inför ett maktskifte. Vi väljare skulle vakna upp i ett nytt Sverige måndagen den 18 september. Och vi vaknade.

Yrvaket fick vi uppleva det ena avslöjandet efter det andra om nyutnämnda ministrars vandel. Barnflickor i källaren. Bristande respekt för lag och rätt. Bristande kompetens. En regering som velar fram och tillbaka kring sina egna förslag.

Därefter har vi sett en panikartad rivstart med illa planerad utförsäljning av arvegodset och systemskifte inom försäkringssystemen. Den så kallade arbetslinjen för att skapa fler jobb har visat sig bestå av fromma förhoppningar och mumbo-jumbo. De nya jobben ska enligt folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag "förhoppningsvis" komma.

Utnämningsmakten har använts för att gynna de egna. De skattesänkningar som många hoppats på är redan intecknade av höjda avgifter på område efter område.

Under valrörelsen såg vi stora affischer om kunskap i skolan och svenska nobelpristagare. Efter valet har vi fått veta att alliansen inte tänker göra någonting i skolfrågan förrän 2010. Och då är det val igen. Kanske ingenting blir genomfört.

Regeringen Reinfeldt har redan blivit unik på flera sätt. I dag visar Sifo att inte ens alliansens egna väljare är nöjda. Så snabbt har en ny regering aldrig tappat väljarnas förtroende.

Det är inte konstigt. Regeringen är ett dåligt skämt.

Dessvärre är det dessa skojare som styr landet. Om de får fortsätta under fyra år kommer skrattet att fastna i halsen. Vanstyret kommer att drabba många. Och förskingringen av vår gemensamma egendom kommer inte att kunna göras ogjord.

Approximation

Röda raketer har den stora äran att ha blivit länkad till arkitektstudenten Erik Bergs blogg Approximation. Vi länkar naturligtvis tillbaka. Och som vanligt firar vi länkningen med en uppmuntrande sång.

Bilden är Tatlins arkitektoniska modell av ett monument till den tredje internationalen. En rekonstruktion av modellen finns att beskåda på Moderna muséet i Stockholm.

Och så en bonuslåt...

Om socialistisk etik

De moralfilosofiska riktningarna pliktetik och konsekvensetik brukar ofta ställas mot varandra i den filosofiska debatten. Pliktetiken utgår ifrån att det finns vissa eviga värden eller regler som avgör om en handling är ond eller god. Konsekvenserna av en handling saknar betydelse inom denna etik. Det är handlingen i sig som är ond eller god. Pliktetikerns dilemma är då en handling som anses vara av godo leder till dåliga resultat. Som Samuel Johnson sa: Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser.

Konsekvensetiken (däribland utilitarismen) hävdar motsatsen. En handling är aldrig ond eller god i sig. Det är endast konsekvensen eller resultatet av en handling som avgör om handlingen är ond eller god. Konsekvensetikerns dilemma är att det ibland kan vara svårt att i förväg avgöra vilken handling som leder till de bästa resultaten.

Båda dessa riktningar är ensidiga och förmår inte att allsidigt analysera människans etiska dilemma. En socialistisk etik bör därför undvika att låsa sig i den ena eller andra fållan och i stället inrikta sig på en analys av helheten i det mänskliga handlandet.

En socialistisk analys av moralen bör på samma sätt som den historiska analysen betrakta människors handlingar mot bakgrund av det samhälle människan lever i. Och i detta samhälle beakta människan som ett skapande subjekt, som genom sin aktivitet (praxis) sätter sig i förbindelse med sin omgivning (objektet) för att omforma den efter sina egna behov, tycke och smak.

I denna helhetssyn ryms för det första en analys av människors avsikter. Marx betonar i Kapitalet att människans förmåga till medvetet handlande är det som är specifikt mänskligt. Människan tänker först ut vad hon vill göra i sitt huvud för att sedan göra det hon tänkt i praktiken. Denna del av det mänskliga handlandet - avsikten - måste utgöra en viktig beståndsdel i en socialistisk etik.

Men det räcker inte. Även handlingen i sig rymmer moraliska implikationer. Där ryms en lagrad historisk erfarenhet. Människornas historiska erfarenhet av de resultat som mänskliga handlingar brukar leda till formuleras av människor till lagar, regler och plikter. Dessa lagar och regler förändras genom historien beroende på vilket samhälle människorna lever i.

Men inte heller detta räcker för att skapa en helhet i det moraliska dilemmat. Även konsekvenserna, de eftersträvade resultaten, måste bedömas. I varje klassamhälle har människor olika intressen som avgör vad som är eftersträvansvärt. Människor med olika intressen kan inte enas om vad som är eftersträvansvärt på de områden där intresset skiljer dem åt. För en kapitalist är det god moral att leva på andra människors arbete. För den utsugne är det god moral att avskaffa utsugningen. Därför blir moralfrågor i ett klassamhälle även klassfrågor.

Den socialistiska etiken begränsar sig inte till den enkla motsättningen plikt- eller konsekvensetik, utan rymmer en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund. Socialister har det därför inte så lätt då det gäller att bedöma moralen. De måste se till helheten och tänka på allt. Men då detta väl är gjort blir den moraliska halten desto starkare.

Otäcka gaser

Få svenska frågor är så laddade som säkerhetspolitik och energipolitik. Nu råkar frågorna sammanfalla i en rysk-tysk gasledning under Östersjön.

Fp-riksdagsmannen Carl B Hamilton har gått igång på allvar om att svenska intressen är i fara då ryssen kan komma nära in på svenskt territorium för att spionera.

Han får flankstöd av ordföranden i försvarsutskottet Ulrica Messing (s) som också ser rikets säkerhet i stor fara. Det anser också försvarsminister Mikael Odenberg (m).

På andra sidan Östersjön tar polska nationalister till brösttoner - mest dock för att en gasledning över jord skulle gå genom Polen och ge ett välkommet extra bidrag till statskassan.

De svenska politikernas argument är svårare att förstå. Hur skulle Sverige vara hotat av ett projekt som uppenbarligen inte hotar Natolandet Tysklands intressen? Och hur är det med gemenskapen i EU?

Ofta talar borgerliga politiker om att ekonomiskt samarbete främjar fred och demokrati. Vart tog det resonemanget vägen?

Plötsligt har även miljön i Östersjön väckt vissa politikers intressen. Det är så dags. Miljön i Östersjön har varit urusel sedan andra världskriget, då diverse gifter och vapen dumpades där. Övergödning och andra orsaker har försämrat kvaliteten i Östersjön. Men detta har varit känt i över 30 år.

Det är intressant att höra uttalanden om Ryssland som för tankarna till kalla kriget samtidigt som utrikesminister Carl Bildt (m) har (eller nyligen haft) aktier i ryska energibolag. Det är också intressant att så upprörda toner hörs när det gäller ryska ekonomiska etableringar i svensk närhet samtidigt som ingen tycks uppröras över amerikanska etableringar på svensk mark.

Varenda McDonaldsrestaurang kan ju vara en potentiell säkerhetsrisk. För USA är ju som alla vet mer krigiskt inställt än Ryssland – både i retorik och praktik.

Oro för demokratin i Tjeckien

För en månad sedan förbjöds det kommunistiska ungdomsförbundet i Tjeckien - landets största politiska ungdomsorganisation. Nu har den tjeckiska senaten inlett en undersökning av kommunistpartiets "konstitutionalitet". Alltså, senaten ifrågasätter huruvida kommunistpartiets existens är förenlig med konstitutionen. Tjeckiens kommunistiska parti fick 13 procent av rösterna i senaste parlamentsvalet och är landets tredje största parti.

Det finns två omständigheter som är märkliga i detta sammanhang. Den första är att det över huvud taget är möjligt för majoriteten i en parlamentarisk församling i ett EU-land att förbjuda oppositionen. Ingripanden från EU-kommissionen, Europadomstolen, Europadomstolen borde vara omdelbara - men är det inte.

Den andra märkliga omständigheten är att internationella och svenska nyhetsmedia inte uppmärksammar dessa hot mot demokratin i ett land som tillhör samma europeiska gemenskap som Sverige.

Utrikesminister Carl Bildt (m) sa i dagens lördagsintervju i Dagens eko att den borgerliga utrikespolitiken värnar mer om demokratiska fri- och rättigheter än vänstern. Bildt har nu möjlighet att visa om det finns något allvar i denna utsaga. Han borde göra ett mycket skarpt uttalande mot den tjeckiska senatsmajoritetens försök att förbjuda sina motståndare.

Bildt hade möjlighet att göra ett kraftfullt uttalande när det gällde det tjeckiska inrikesministeriets förbud mot det tjeckiska ungdomsförbundet. Det gjorde han inte. Han och regeringen nöjer sig med att "följa ärendets utveckling" genom svenska ambassaden i Prag. Det är ett något futtigt sätt att värna demokratiska fri- och rättigheter när de på allvar hotas.
-------
Tidigare bloggningar på Röda raketer om Tjeckien.
Läs också Esbatis kommentarer och Hanna Löfqvist om det tjeckiska partiförbudet.
Tjeckiska kommunistpartiets hemsida.

"Mischa" är död

DDR:s förre spionchef, Markus Wolf, är död. Wolf var son till den kände tyske författaren Friedrich Wolf. 1933 flydde familjen undan nazisterna till Moskva. I Moskva studerade han tillsammans med brodern, Konrad Wolf, på Karl Liebknecht-skolan. Berättelsen om tiden i Moskva och den livslånga vänskapen med skolkamraterna från skolan beskriver Wolf i boken Troika, som utkom samtidigt i DDR och Västtyskland 1989.

Under andra världskriget splittrades skolkamraterna så att en hamnade i tyska Luftwaffe, en amerikan som var son till journalisten Louis Fischer blev medarbetare till Eisenhower och Markus bror blev officer i Röda armén. Efter andra världskrigets slut lyckades vännerna trots det kalla kriget att bevara kontakten och vänskapen livet ut.

Efter kriget kom Markus Wolf tillbaka till Tyskland till den sovjetiska ockupationszonen. Han arbetade en tid som journalist och bevakade bland annat Nürnbergrättegångarna. Han fick arbete inom diplomatin, men värvades sedan för att bygga upp DDR:s utlandsspionage.

Under sin tid som spionchef blev han ett mysterium för de västerländska spionorganisationerna. Han gick under namnet "mannen utan ansikte". I John le Carrés spionromaner var han förebild för den mystiske spionchefen "Karla" (av vännerna kallades han "Mischa"). Wolf betraktades som kanske världens mest framgångsrike spionchef.

1986 avgick han från sin tjänst på egen begäran och ägnade sig åt författarskap. Året före Berlinmurens fall reste han runt och berättade om boken Troika. I november 1989 framträdde han offentligt och krävde demokratisering av socialismen i DDR. Wolf blev en betydelsefull personlighet bland dem som ville förena socialism och demokrati.

Efter den tyska återföreningen flydde Wolf och hans fru Andrea en kort tid till Moskva, men återvände till Tyskland där han blev arresterad och dömd till sex års fängelse. Denna dom upphävdes senare av författningsdomstolen.

På senare år blev Markus Wolf känd som författare och en ofta anlitad gäst i tv-sofforna i Tyskland.

Markus Wolf blev 83 år gammal. Han avled den 9 november, årsdagen av den tyska återföreningen, kristallnatten och novemberrevolutionen 1918.

En betydelsefull personlighet i den tyska 1900-talshistorien har gått ur tiden.
-------
På bilden syns Markus Wolf med sin fru Andrea under en demonstration i Berlin till minnet av Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht den 11 januari 2004.

På svenska finns boken Mannen utan ansikte (med förord av Jan Guillou).

BBC-intervju med Markus Wolf om Nürnbergrättegångarna (mitt på sidan).

Smutsig byk

USA:s förre försvarsminister Rumsfeld träffar sin dåvarande allierade Saddam Hussein i Bagdad den 20 december 1983. Vid den tiden stödde USA Irak i kriget mot Iran. Tre år senare hjälpte USA Iran att skaffa vapen. Pengarna från vapenförsäljningen använde USA till att illegalt stödja de så kallade Contras som bekämpade sandinisterna i Nicaragua. Rumsfelds efterträdare Robert Gates är bland annat känd för sin inblandning i Iran-Contrasaffären. Byken snurrar runt.

Se hela videoklippet Rumsfeld-Hussein här.
Läs mer om Rumsfeld och USA-valet.

Grattis USA och världen!

USA:s folk har röstat bort den republikanska majoriteten i representanthuset. Och troligen också i senaten (ställningen är jämn, men just nu till demokratisk fördel). Det kommer att innebära ett mer demokratiskt USA. USA har ju bara varit demokratiskt några få decennier. Det var inte länge sedan t ex apartheid existerade i USA.

USA:s folk har röstat mot krigspolitiken. Och som ett omedelbart resultat av detta val har en av krigets främsta arkitekter, försvarsminister Donald Rumsfeld, avgått. Avgången gör det möjligt att ställa honom inför rätta för hans krigsförbrytelser. Rumsfeld kommer att gå till historien som mannen bakom Guantanamo och Abu Ghraib.

För Iraks folk ger valet hopp för framtiden. För Bush-regimens quislingar i Irak ser det mer bekymmersamt ut. För USA:s soldater i Irak ger det hopp om att få komma hem levande. För den amerikanska krigsindustrin finns farhågor för minskade profiter. Därför blev USA-börsens första reaktion att gå ner. Men efter lite eftertanke insåg marknaden att även USA:s demokrater brukar måna om storkapitalet.

Nu innebär inte den demokratiska framgången i USA-valet att faran är över. Även demokraterna är medansvariga för krigspolitiken. Även under demokratiskt styre har USA startat krig. Det var John Kennedy och Lyndon B Johnson som trappade upp USA:s krig mot Vietnam. Det var Bill Clinton som startade kriget mot Jugoslavien. Därför behöver vi fortsätta att sjunga Bring 'em home.

Men valet är en tydlig signal från USA:s folk att de vill ha fred. Det kan innebära att USA kan komma tillbaka till det internationella samarbetet och bryta sin isolering från världssamfundet.

Bush-regeringens eftermäle kommer att bli entydigt. Det var en regering som strävade efter krig. Det var en regering som ljög för sitt folk och världen för att motivera krig. Det var en regering som utnyttjade folkets rädsla efter nine-eleven för att krympa demokratin och öka övervakningen av det egna folket. Bush-regeringen är ett mörkt kapitel i USA:s historia.

Senaste inläggen om USA.

Artikel om USA:s kommunister.

Bring 'em home

På tisdag går amerikanerna till mellanårsval. Vi önskar att de fattar de bästa beslut av alla med den här låten från The Real Seeger Sessions. Eller varför inte samma sak med en något yngre musiker.

Och ett litet tillägg från Pete Seeger.

Tvi vale för betonghäckar

LO ska komma överens om en gemensam strategi i lönerörelsen. Och vad får vi höra? Jo, det vi alltid har fått höra. De mansdominerade facken ska ha mest, som om det vore en naturlag.

Socialdemokratin har förlorat ett avgörande val men det verkar fungera lika trögt som tidigare i hjärnkontoren hos de dominerande fackliga organisationerna.

Den så kallade solidariska lönepolitiken sträcker sig aldrig så långt som till de lågavlönade kvinnorna.

LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin har nämnts som en tänkbar efterträdare till Göran Persson. Vi säger bara: Gud bevare oss.

Så lite som hon har gjort för att lyfta fram kvinnorna i fackföreningsrörelsen skulle det vara dödsstöten för socialdemokratin. Betonghäckarna försöker fortsätta att styra. Enligt deras förmenande är det självklart att det ska vara en man på posten, men om det visar sig vara omöjligt går det bra att lyfta fram något så menlöst som Lundby-Wedin.

Däremot blir det väsen om att Carin Jämtin sitter en månad till på sin riksdagsstol. Varför? Jo, för om hon behåller den kan hon vara med och kandidera. Men det är ju så fuuult säger den principlösaste av alla, Annika Billström, för ni har väl inte glömt hur intensivt hon bekämpade vägtrafikavgifterna före förra valet.

Det är verkligen dags för socialdemokratin att bryta med de dåliga sidorna av sitt förgångna. Då gäller det att sluta låta betonghäckarna styra. Ska det vara en kvinna på partiledarposten bör hon inte ha varit i maskopi med det gänget.

-------

Se intervju med kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgül.

Avskaffa biståndsministern

Biståndsminister Gunilla Carlsson (m) vill begränsa antalet "samarbetssländer" så att hon själv kan rabbla upp dem om hon skulle bli väckt mitt i natten.

-De ska vara så många att biståndsministern kan väckas mitt i natten och rabbla namnet på de länderna, säger hon till Dagens eko (14.20 in i programmet).

Det är att förhålla sig ansvarslöst till sitt ansvarsområde. Väljarna hade väl ingen anledning att tro att det var politikernas rabbelkonst eller räkneförmåga vid plötsligt uppvaknande de hade att ta ställning till.

Samma Carlsson lät nästan upprörd i samband med budgetpresentationen. Hon hade fått alldeles för mycket pengar!

I veckan kom en rapport om att det går trögt med fattigdomsbekämpningen i världen. I stället för att ta itu med detta grundläggande problem vill Gunilla Carlsson kunna svara rätt ifall journalisterna skulle ringa i gryningen.

Det är verkligen illa att globala frågor av den digniteten hanteras av personer som fullständigt tycks sakna kompetens. Det som är ännu värre är att biståndsministern lutar åt George W Bushs sätt att bedriva biståndspolitik i det så kallade kriget mot terrorn. Där går biståndet bara till länder som ställer upp på Bushs krigspolitik, en politik som till och med amerikanerna verkar vända ryggen till. Eftersom Sverige inte står under något direkt terrorhot behöver vi med den logiken inte dela ut några biståndsmedel alls.

Vi hade en engagerad och kunnig biståndsminister i Carin Jämtin. Nu har vi fått en som inte vill ha någon budget.

Avskaffa henne!

Neutral utnämning

Under lång tid kritiserades den socialdemokratiska regeringen för att utnyttja utnämningsmakten i politiskt syfte. I första hand för att belöna de egna.

Nu har den nya regeringen försökt råda bot på detta missförhållande genom att utnämna Per Unckel (m) till ny landshövding i Stockholms län.

Bush i kvicksand

Teckning av Emad Hajjaj

Små och stora fuskare

Den nya svenska regeringens start blev en överraskning som överträffade fantasin. Sverige har för detta blivit omtalat på ett nytt sätt i omvärlden. Det kanske var det som var innebörden i uttalandet att vi efter valdagen skulle vakna upp i ett nytt Sverige.

Efter en dryg veckas uppmärksamhet av de nya ministrarnas vandel uppstod en annan diskussion. Börjar inte tidningarna bli alltför närgångna i sina granskningar av ministrar? Är det inte bara småsaker som lyfts fram? Småfuskar, det gör väl alla. Och ministrar är väl som alla andra.

Till exempel tycker de flesta direktörerna inom svenskt näringsliv att "svartjobb är harmlöst". 64 procent av direktörerna säger sig inte klara en sådan granskning som ministrarna råkat ut för. Intressant!

Direktörer är väl som alla andra. Lite småfusk skadar väl inte någon?

Vi börjar få lite Berlusconi-vibbar av denna diskussion. Silvio Berlusconi tröstade Italiens arbetslösa i våras med att de kunde "jobba mer. Även inofficiellt." I en krönika i Metro ställdes då frågan: "När hörde ni senast en regeringschef uppmuntra till svartjobb?" Redan ett halvår senare ligger vi i Sverige farligt nära. Regeringsföreträdare och näringslivstoppar bagatelliserar svartjobb och småfusk. Utrikesminister Carl Bildt (m) försvarar att hans kollegor användt svart arbetskraft:

- Det gör en rad vanliga, dubbelarbetande, jämställda, svenska familjer i ett skattetyngt samhälle också, säger Bildt.

Men den svenska borgerligheten talar med kluven tunga. Samtidigt som den bagatelliserar sitt eget småfusk så vidtar den åtgärder för att komma åt andra småfuskare. I budgeten talas om "Krafttag mot fusk och felaktiga utbetalningar". Den nya regeringen räknar i sin första budget med att kunna klämma åt småfuskare inom försäkringssystemen för 2 miljarder kronor redan nästa år. Det betyder att kontrollerna av sjukskrivna och arbetslösa nu kommer att skärpas.

Detta är i sin tur lite märkligt med tanke på att Reinfeldt i valrörelsen angrep Göran Persson för att allt för kraftfullt ha jagat sjukskrivna.

I valrörelsen såg vi stora affischer från borgerliga partier med krav om att stoppa fusket. Men när de egna företrädarna fastnar med fingrarna i syltburken. Ja, då anser de att just detta fusk inte betyder något. Så tyckte Leijonborg att hans eget partis dataintrång hos socialdemokraterna var så litet att det betydde nästan ingenting. Och nu betyder svartjobb och bristande betalning av tv-licenser nästan ingenting.

Det är uppenbart att samma måttstock inte gäller alla. När småfolk fuskar så höjs indignerade röster om att stoppa fusket. När de egna kompisarna fuskar så är det helt i sin ordning.

Och i skuggan av hela fuskdebatten pågår systemskiftet. Nu förbereds utförsäljningen av svenska folkets gemensamma egendom. Nu genomförs åtgärder för att försvaga den svenska fackföreningsrörelsen. Nu sänks skatterna för de rika, medan småfolket får höjda avgifter.

Parasisterna har en tydlig logik: Gynna de egna, slå mot de andra. Eller för att vara ännu tydligare: Gynna de rika, slå mot de fattiga.
-------
Eller som Fredrik Reinfeldt skrev 2004 i Göteborgs Posten:

"Då politiker och makthavare inte kan skilja på rätt och fel får det genast gensvar hos vanligt folk. Många ställer sig frågan varför de själva ska anstränga sig och vara ärliga, då de som befinner sig i samhällstoppen agerar som de gör. Det urholkar människors vilja att göra rätt för sig."

"Då våra värderingar trasas sönder och de små övertrampen inte möts av tydliga reaktioner öppnar det för den värsta formen av girighet, den rena brottsligheten."

(Tack Jinge och Olydig för tipset!)

Tjeckien fråga i Sveriges riksdag

Det tjeckiska inrikesministeriets förbud mot Tjeckiens kommunistiska ungdomsförbund (KSM) har nu blivit en fråga för svenska riksdagen. Riksdagsman Hans Linde (v) har ställt en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt (m). Han är oroad över "inskränkningar i åsiktsfriheten i Tjeckien".

Linde frågar utrikesministern vilka åtgärder han avser att vidta för att säkerställa att "åsikts- och föreningsfriheten säkerställs i Tjeckien och därigenom KSM:s rätt att verka och organisera sina medlemmar i politiskt arbete?"

Ung vänster reagerar också i ett skarpt uttalande med rubriken "Fördöm den tjeckiska regeringen". I uttalandet skriver Ung vänster:

"Förbudet mot KSM är allvarligt. Vi uppmanar den svenska regeringen att ta ställning för grundläggande demokratiska principer och att i hårda ordalag fördöma den tjeckiska regeringen."

Den europeiska vänstern ger de tjeckiska ungdomarna sitt stöd.
Ytterligare protester.
Intervju i Junge Welt med vice ordföranden i tjeckiska ungdomsförbundet, Radim Gonda.
Radio Praha har också en artikel.
-------
Uppdatering:
Uttalande från franska kommunistpartiet.
Uttalande från chilenska kommunistpartiet.
Uttalande från grekiska kommunistpartiet.
Brev från irländska kommunistpartiet till tjeckiske ambassadören på Irland.
-------
Det svenska ungdomsförbundet RKU har också gjort ett uttalande. RKU fick nyligen sina bidrag från Ungdomsstyrelsen indragna på grund av fel åsikter. En svensk parallell.
-------
Fredrich Legnemark kommenterar på sin blogg att det finns viktigare nyheter att förmedla om Tjeckien än att demokratin hotas. I Expressen läser han att Tjeckiska giraffer snubblade och dog.

Mer info om Tjeckien

Hanna Löfqvist på bloggen Vänster har skaffat ytterligare information om förbudet mot Tjeckiens kommunistiska ungdomsförbund på grund av att de vill ha ett samhälle med gemensamt ägande.

Hon berättar att KSM redan nu är en illegal organisation, "deras hemsida, e-postadresser och tfn.nummer inte funkar. Hela deras möjlighet till kommunikation är blockerad."

Hanna skriver:
"Vi är många som ligger risigt till om Tjeckien ska få visa vägen för vad som får skrivas, sägas och tyckas. Att vilja äga allt gemensamt är således brottsligt. Vi inom europeisk vänster borde samla ihop oss ganska så snart, för motståndet hårdnar."

Den tjeckiska tidningen České Noviny citerar en talesman för det tjeckiska inrikesministeriet Majka Masarykova som säger följande:

"Inrikesministeriet upplöste det kommunistiska ungdomsförbundet (KSM) eftersom deras program säger att de vill ta bort det privata ägandet av produktionsmedlen."

Tidningen skriver att Masarykova anser att detta är emot konstitutionen och strider mot grundläggande demokratiska principer.

Denne Masarykova verkar inte ha förstått att yttrandefrihet och organisaionsfrihet är grundläggande demokratiska principer. Om Masarykovas principer skulle tillämpas i andra europeiska länder är det många organisationer och partier som kommer att förbjudas.

Tjeckien tar på detta sätt ett steg bort från grundläggande demokratiska principer.
-------
Flamman intervjuar vice ordföranden Radim Gonda i Tjeckiens kommunistiska ungdomsförbund om läget.
Ali Esbati skriver i frågan under rubriken "Demokratisk förnyelse i Tjeckien".
Bloggen Venezuelanyheter gör en jämförelse med hur det skulle skrivas i pressen om samma förbud mot opposition infördes i Venezuela.
I går skrev tyska dagstidningen Junge Welt under rubriken "Postdemokrati på tjeckiska". I dag skriver tidningen om protester i Tyskland och Grekland mot det tjeckiska organisationsförbudet. I Aten ordnades en protest utanför tjeckiska ambassaden i går onsdag.
I Tyskland har en hemsida startats i solidaritet med KSM.
I Wien blir det protest utanför tjeckiska ambassaden på tisdag.
I München ordnar SDAJ ett protestmöte nästa torsdag.

Parasiterna har tagit över

En efter en av Reinfeldts nya moderatministrar erkänner att de inte levt upp till gällande lagar och regler. Två av dem har avgått, minst två tänker vara kvar.

Migrationsminister Tobias Billström och finansminister Anders Borg är av ett annat virke. De har föresatt sig att stanna kvar för att bevisa riktigheten i sin nyliberala ideologi.

Statsminister Fredrik Reinfeldt tycks ha haft ett mycket stort överseende med sina ministerkandidater alternativt ont om oförvitliga kandidater. Samma parti som krävt ordning och reda och vill jaga försäkringsfuskare har stor förståelse för att egna medlemmar fallerar.

Det är inget nytt eller avgränsat fusk eller lagöverträdelser de ägnat sig åt. Det har pågått i åratal och just därför finns det anledning att tro att det är ideologiskt motiverat. Inte ens moderatpolitiker ute i landet tycker att det här är acceptabelt.

Om inte Reinfeldt snarast gör sig av med fuskarna så kommer han att få leva med det till 2010. Alliansen beskrevs som det enda vettiga regeringsalternativet under de två år kampanjen pågick för att övertyga folket om att moderaterna hade förnyats.

Nu vet vi att det inte var samma gamla moderater utan något som är ännu värre. Det borde stämma de övriga allianspartierna till allvarlig eftertanke. Vill de verkligen bli sammankletade med de här nyliberalerna, som tar lagen i egna händer. Om de inte reagerar nu kopplas de för lång tid fast vid skumrasket. Det kanske inte stör nyliberalerna men det stör de övriga partiernas väljare.

Det finns andra regeringsalternativ efter valresultatet. Katastrofstarten för Reinfeldts regering kräver en annan regering. Ett slags krisregering, en moralisk saneringsregering

Vi är övertygade om att de andra allianspartierna också känner sig lurade och vill få ut något annat av valresultatet än att kletas samman med Reinfeldts fuskministrar.

Vi kan inte ha en regering som befolkas av parasiter. Om det inte räcker för att övertygas, så rekommenderas en snabbtitt på katastrofrubrikerna i internationell press. Hur kommer Sverige att uppfattas internationellt efter det här stolpskottet?
-------
Dan Berglund sjunger om parasiterna.

Tjeckiens demokrati hotad

Tjeckiens inrikesdepartement beslutade i går att upplösa Tjeckiens kommunistiska ungdomsförbund, som är Tjeckiens största politiska ungdomsförbund. Anledningen sägs vara att de vill "upphäva privategendomen". Beslutet innebär att tjeckiska ungdomar inte får samma rätt att organisera sig efter politisk övertygelse som ungdomar i övriga Europa.

Det är häpnadsväckande att ett medlemsland i den Europeiska Unionen på detta sätt kan inskränka demokratiska fri- och rättigheter, trots att sådana sägs vara ett grundläggande villkor för medlemskap. Detta bör föranleda skarpa protester från den svenska regeringen, EU-kommissionen, ministerrådet, Europaparlamentet och Europarådet för mänskliga rättigheter.

Tjeckiens medlemsskap i EU bör ifrågasättas om landet inte snarast återupprättar normala demokratiska normer.

Inskränkningar i demokratin måste bekämpas var de än uppstår. Det aktuella organisationsförbudet är ett försök att också komma åt Tjeckiens kommunistiska parti, som är ett av Tjeckiens största partier.

Redan i våras skrev vi om ett internationellt upprop till stöd för det tjeckiska ungdomsförbundets rätt att existera. Detta uttalande undertecknades bland annat av den italienske Nobelpristagaren Dario Fo och U2-sångaren Bono.
-------
Andra bloggar i samma ämne:
Frihet&Framsteg
Vänster
-------
Uppdatering:
Hanna Löfqvist på bloggen Vänster har skaffat ytterligare information om organisatonsförbudet.
Mer info om läget i Tjeckien.

Skamligt

Det är en skam att sjuka och arbetslösa personer ska straffas via statsbudgeten av "nya" moderaterna i ett Sverige som har högkonjunktur. Ännu mer skamligt blir det när det som sparas skyfflas över till de rikaste i landet.

Även för vanliga arbetstagare blir kalkylen bister - kraftigt höjd a-kasseavgift.

Hur går detta ihop med den moderata arbetslinjen? Skulle inte fler få jobb? Varför behöver man då betala mer till a-kassan? Logiskt borde avgiften sänkas (när de arbetslösa blir färre), såvida de "nya" tror på sin politik.

Det är så de avslöjar sig, att allt tyvärr är kvar vid det gamla.

Retoriken i valrörelsen var fin, den om arbetslinjen och så. Den ursprungliga arbetslinjen har dock aldrig handlat om att de arbetslösa ska tvingas i misär. Men så ser de "nya" moderaternas nya "arbetslinje" ut.

Vi beklagar alla dem som låtit sig luras men bjuder upp till en kraftfull opposition. Det här är oanständigt.

Hur blir det med Tobias Billström?

Maria Borelius har avgått som handelsminister. Cecilia Stegö Chilò har avgått som kulturminister. Orsaken är deras personliga vandel. Skattebrott och vägran att göra rätt för sig. De har polisanmälts för detta. Det ledde till deras avgångar.

"The second minister in two days resigned from Sweden's new right-of-centre government on Monday, heaping pressure on Prime Minister Fredrik Reinfeldt on the day his coalition was to present its first budget", skriver Reuters om det nya Sverige. Det är den nya Sverigebilden i utlandet.

Men det finns en till som uppenbarligen av ideologiska skäl har struntat i att betala tv-avgiften, Tobias Billström (m), migrationsminister. Han har struntat i tv-avgiften i tio år, dvs i gott och väl sitt vuxna liv. Men det gäller även andra män inom den nya makteliten. MUF-ordföranden och Reinfeldts stabschef, partisekreteraren m.fl.

Är det bara kvinnor i den nya regeringen som ska avgå? Borde inte samma sak gälla män som gjort sig skyldiga till samma fusk och brottslighet? Har Tobias Billström fått fri lejd? Tror Reinfeldt att det hela ska blåsa över?

Men hur tänker svenska folket nu? Vad är "de nya moderaterna" och alliansen? Var det verkligen detta de menade med att "stoppa fusket"?

De med små inkomster som troget gjort rätt för sig måste mer än förundras. De frågar sig: "Är det verkligen möjligt att strunta i tv-licensen? Jag trodde att de kollade att alla betalar."

Idag presenterade den moderatledda regeringen sin första budget. Vinnarna är de som har mest. Förlorare är de som har minst.

De 60 000 väljare som avgjorde valet den 17 september hade nog inte tänkt sig detta.

Kulturskymning

Under rubriken Principlös licensskolkare kommenterar borgerliga Hufvudstadsbladet i Helsingfors läget inom den svenska kulturpolitiken:

"Kravet på att Stegö Chilò i likhet med handelsminister Maria Borelius ska avgå är berättigat och har framförts av starka röster inom public service, kulturlivet och olika politiska läger. Medan bråket pågår har Reinfeldts kabinett dock hunnit fatta två illavarslande kulturbeslut. Den populära reformen med fri entré till statliga museer rivs upp och sändningstillståndet för public service-bolagen förkortas från sex till tre år."

Inte heller Vasabladet är nådigt i sin kritik. Under rubriken Sämsta möjliga start skriver tidningen med anledning av dagens Reinfeldt-besök i Finland:

"Han kommer som chef för en regering som fått sämsta möjliga start. Och den är dessutom helt självförvållad.Inom loppet av en vecka har Reinfeldts nyutnämnda regering blivit historisk. Men av helt fel orsaker. Har någon regering någonsin tidigare haft så många lik i garderoben som grävts upp redan under första veckan av regeringsmakt? Ja, inte är de många."

Tidningen riktar mycket stark kritik mot Reinfeldt, Bildt, Stegö Chilò och Borelius. Och mot hela moderata samlingspartiet:

"Det luktar rätt unket om 'de nya moderaterna' som försvarare av den svenska modellen och som högerversionen av ett 'arbetarparti'."

"Det borgerliga blocket förberedde maktskiftet i två år. De fick förtroendet. Och på en enda vecka lyckades de totalt schabbla bort det."

I miljonärskvarteren

Den senaste veckans regeringsskandaler har gett intressanta inblickar i överklassens liv och leverne. För många är det en nyttig lektion i samhällskunskap. Hur lever de? Hur tänker de? Vilka värderingar har de?



När vi strosar runt i dessa områden kommer vi att tänka på "de nya moderaterna", som har sitt främsta stöd just här. Vi funderar över tidningarnas skriverier om filippinska svartarbetare i källaren. Och vi kommer osökt att tänka på Blå Tågets sång I miljonärskvarteren...

"Jag strosar runt en dag i stadens miljonärskvarter
Här är finessen lag långt bort från alla proletärmanér
Och violinen överröstar de vulgära handklaveren
Här hissar man och bränner inte stjärnbanéren

Här finns en atmosfär av måtta sans, stil och etikett
Gatan fri från matos här och fri från fulla gangsters med stilett
Och till spinettens toner tråds den sista menuetten
Här skiljer man på folk och fä utan att darra på manschetten

En miljö för miljonärer är en miljö som miljoner
Inte gärna passar in i, gudskelov"

Text av Torkel Rasmusson. Den återfinns på skivan Brustna hjärtans hotell från 1972.

Här kommer en annan kändis med Blå Tåget: Staten och kapitalet eller Den ena handen vet vad den andra gör.

Den nya Sverigebilden

Omvärlden har fått en ny bild av Sverige sedan den nya regeringen tillträtt. Här är ett axplock rubriker:

"Scandals rock Swedish government"
Sunday Times - 11 oktober

"Nannies and TV rattle high-flyers"
Times Online - 12 oktober

"Swedish Trade Minister Quits Amid Tax Allegations"
Bloomberg - 14 oktober

"Schwarze Schafe in Schwedens Regierung: Minister nahmen es mit den Gesetzen nicht so genau"
Euronews 14 oktober

"Soupçonnée de fraude fiscale, la ministre suédoise du Commerce démissionne"
Nouvel Observateur - 14 oktober

"Swedish trade minister resigns amid tax scandal"
Khaleej Times - 14 oktober

"Dimite ministra de Comercio a la semana de asumir por escándalo"
Terra España - 14 oktober

"Neue schwedische Regierung in schwerer Krise"
Mitteldeutscher Rundfunk - 14 oktober

"Swedish 'tax dodge' minister quits"
CNN - 14 oktober

"Suède: Reinfeldt embarrassé par les "affaires" de ses ministres"
AFP 14 oktober

"New Swedish government starts badly"
EuroNews - 14 oktober

Några svenskar har därmed också blivit internationella kändisar: Borelius, Stegö Chilò, Tobias Billström, Reinfeldt. Tre av dem är fortfarande ministrar.

Byt statsminister

På Bloggtoppen beskriver moderata ungdomsförbundets ordförande och statsministerns stabschef Johan Forssell varför han vill byta statsminister.

-------

Tack till Esbatis kommentarer för tipset!

Skojarnas marknad

Vi har en regering vars trovärdighet befinner sig i fritt fall. Skandalerna duggar så tätt att vi knappt hinner uppdatera oss. Idag föll den första ministern Maria Borelius (m) på grund av oegentligheter och bristande moral. Fler lär följa.

Valet för en månad sedan blev mycket jämnt. Det var mindre än två procent som skiljde blocken. Men tillräckligt för att byta regering. En viktig förutsättning för att locka över några procent marginalväljare var att moderaterna framställde det som att man gjort upp med den nyliberala tokhögern. Det var innebörden i begreppen "de nya moderaterna" eller "det nya arbetarpartiet".

Så här i efterhand kan vi alla se att detta bara var skojeri. När valet väl var vunnet så finner vi samma gamla tokhöger som moderata ministrar. Vi behöver inte vältra oss i beskrivningar av lagbrott, pigor i källaren och annat. För skandalpressen är det rena julafton. Vi kan bara konstatera att borgerlighetens moraliska förfall överträffat våra vildaste fantasier. Och då tillhör vi ändå dem som varit motståndare till borgarna redan från början.

Men hur är det inte då för dem som trots allt trodde på alliansens bedyranden i valrörelsen. Barbro Hedwall på DN:s ledarredaktion uttrycker nog många borgerliga väljares besvikelse:

"Hade Fredrik Reinfeldt presenterat sin ministerlista veckan före valet, hade åtminstone jag inte känt mig lika dum och lurad i dag."

"Vad jag definitivt inte röstat för är en regering med ett kulturpolitiskt program skrivet av marknadsfundamentalisterna i Timbro. Inte heller hade jag röstat för ministrar med ett så barnsligt förhållande till regler och avgifter att de låter bli att betala. Än mindre hade jag väntat mig att en svensk regering 2006 skulle var så likgiltig och okunnig om jämställdhet mellan kvinnor och män att den anförtror detta område åt en person som förespråkar tvångsåtgärder mot flickor av ett slag som manssamhället praktiserade mot prostituerade kvinnor för hundra år sedan."

Så långt Barbro Hedwall.

Den förlust av trovärdighet i borgerliga väljares ögon som Reinfeldt genom sitt val av ministrar åstadkommit kommer att ta lång tid att reparera. Så som det brukat vara i hela den moderna svenska historien.

Socialdemokratiska regeringar avlöses av borgerliga när väljare känner att socialdemokraterna inte tar tag i angelägna problem. Men när borgerliga regeringar tillträder ändar det ständigt i en sådan förskräckelse att väljarna röstar bort dem så fort det bara går. Därefter följer långa tider där borgarna inte tillåts komma i närheten av maktens köttgrytor.

Reinfeldt har verkligen rivstartat. Så snabbt har ingen tidigare borgerlig statsminister förlorat anseendet. De nya moderaterna framstår som ett skämt.
-------
Henrik Brors på DN gör en liknande analys av läget, även om han hoppas att det nu blir ett "bättre läge för att kunna ägna sig åt sakpolitiken framöver". Under rubriken Det krävs mer skriver Brors:

"Affärerna kring Borelius och det licensskolk som många moderater ägnat sig åt har avslöjat att Reinfeldts omvandling av partiet inte varit så genomgripande. De nyliberala strömningarna och överklassbeteendena från Carl Bildts tid lever kvar i partiet. Det kommer att krävas mer än Borelius avgång för att återupprätta bilden av att moderaterna verkligen är ett parti som förflyttat sig från långt ut på högerflanken mer mot mitten i svensk politik."

Björklund sänker ribban

Folkpartiet gick till val på mer kunskap i skolan. Men när valet väl är vunnet lägger den nye skolministern Jan Björklund (fp) fram förslag om motsatsen.

I ett inlägg på DN Debatt förordar Björklund en reformering av gymnasieskolan. Den går ut på en tydlig uppdelning av gymnasiet i tre delar. En inriktning ska leda till högskolebehörighet, en inriktning ska leda till yrkesexamen och en inriktning ska leda till lärlingsexamen.

"Elever som läser program med yrkes- eller lärlingsinriktning får själva välja om de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet eller inte", skriver Björklund. Det betyder att det normala inte blir att få högskolebehörighet. Den blir i stället något man måste läsa in extra.

Och Björklund fortsätter: "En något lägre ambition i teoretiska ämnen skall i gengäld kompenseras med högre ambitioner i yrkesämnen i en yrkesexamen. Något fog för resonemanget att en ny gymnasiepolitik skulle sänka kraven på yrkeselever finns således inte, såvida man inte med automatik betraktar yrkesämnen som mindre värda än teoretiska ämnen."

Denna politik kommer att leda till att de elever som inte läser in de extra kurserna begränsas i sina framtida studiemöjligheter. Frågan är varför vi ska begränsa yrkeseleverna? Beror det på att Björklund inte tror att de kan klara kurserna som ger högskolebehörighet?

Vad är det för kurser vi talar om? En snabb titt på kursinfo för de yrkesförberedande programmen ger svaret.

Alla elever måste klara B-kursen i svenska och A-kurserna i engelska och matematik, lite naturkunskap, religion, samhällskunskap, ett estetiskt ämne och idrott. Detta handlar om grundläggande kurser som inte ligger på någon hög akademisk nivå. Det är kurser som inte sträcker sig särskilt långt utöver det som eleverna får i grundskolan. Det är kunskaper som yrkeseleverna väl behöver för att kunna arbeta.

Det kan vara bra om elever på fordonsprogrammet lär sig att läsa bilens instruktionsbok på engelska. Det kan vara en fördel om vi får byggnadsarbetare och elektriker som kan lite matte. Det blir smått absurt när folkpartiet som vill att invandrare ska språktestas inte tycker att yrkeselever behöver läsa svenska.

Med den tekniska utvecklingen blir praktiska yrken allt mer teoretiska. Gruvarbetare sitter framför datorer. En bil som i dag rullas in på verkstaden är inte längre bara skruvar och muttrar, utan en dator.

De sänkta ambitionerna för yrkeseleverna torgförs nu med ord som att respektera "elevers olikheter och möta varje elev utifrån dennes behov" (regeringsförklaringen). Maud Olofsson har i valrörelsen talat om att en del elever lär med huvudet, andra lär med händerna.

Den borgerliga alliansens politik på detta område andas den gamla fördomen att om man inte är teoretiskt lagd, så är man praktiskt lagd. Det finns ingenting som tyder på att mänskligheten skulle vara uppdelad på det sättet. I verkligheten går teori och praktik hand i hand.
-------
Förtydligande:
Vi har nu kollat igenom Björklunds presskonferens med anledning av förslagen kring gymnasiet. Den gör oss ännu mer förvånade. Det enda som regeringens utspel kommer att innebära de närmaste åren är att inget händer ute i skolorna.

Den reform som var avsedd att lösa delar av gymnasiets problem redan nästa år blåses av till förmån för en större förändring som ska sjösättas i närheten av nästa val 2010. Om borgarna förlorar det valet kanske den aldrig genomförs. Det kan innebära att de närmaste årens borgerliga skolpolitik blir ett intet. Eller en tummeott, ett uttryck som Björklund använde flera gånger under presskonferensen.

Bedöm själv: Windows Media eller Real Media
-------
Frihet&Framsteg skriver om den nya regeringens skolpolitik under rubriken "Arbetare, bliv vid din läst".

Den borgerliga moralens förfall

En del kanske skulle säga att borgerligheten aldrig haft någon annan moral än snöd pekuniär vinning. Men det kan i vart fall fastslås att en stor del av den borgerliga valkampanjen handlade om moralfrågor. För att stoppa fusket, som det hette.

Men redan under valkampanjen märktes sprickor i den moraliserande fasaden. När det gällde folkpartiets dataintrång i det socialdemokratiska nätverket, sapnet, tyckte Leijonborg att detta var en så liten fråga att den betydde nästan ingenting. Och det mest intressanta av allt: folkpartiets väljare tycktes inte uppröras i någon större omfattning. Det tyder på en viss moralisk förhärdning, som ligger ganska långt bort ifrån klassiska liberala ideal.

Nu när borgarna vunnit valet uppvisas den egentliga borgerliga moralen på ett överraskande tydligt sätt. Den handlar om att överklassens företrädare anser sig ha rätt att bryta mot vanlig hederliga värden som att göra rätt för sig och solidariskt betala skatt. Vi får en handelsminister som använt svart arbetskraft (för att hon "inte haft råd" trots en hög familjeinkomst). Vi får en kulturminister som inte betalat tv-licensen, trots att även hon haft råd. Och vi får en statsminister som bagatelliserar de kriminella handlingarna. Hans främsta kritik riktade sig inte mot handlingarna i sig, utan mot hur ministrarna hade förklarat sina brott.

Och det värsta av allt: När vi hör borgerliga väljare intervjuas på stan om ministrarnas brott, så använder de nästan samma ord som de borgerliga partiledarna. "Det betyder nästan ingenting", "Det är överdrivet" eller "Jag är inte särskilt solidarisk jag heller".

Vi har alltså att göra med en borgerlighet som vill sätta åt det fusk som vanliga fattiga medborgare ägnar sig åt, men som samtidigt tar sig rätten och ser sig ha rätt att fuska för egen del. Det bådar inte gott för sammanhållningen i det svenska samhället.
-------
Uppdatering:
Det visar sig nu att även migrationsminister Tobias Billström (m) struntat i att betala tv-licensen i tio år.
-------
Uppdatering igen:
Nu visar det sig att Maria Borelius inte bara använt svart arbetskraft utan även struntat i att betala tv-licensen.

Carl Bildt har också en underbar ursäkt:
- Det visar väl att vi inte är rekryterade ur någon elit som har råd att göra det här, säger han. Carl Bildt tjänade 2,4 miljoner enligt den senaste deklarationen. Enligt Dagens eko finns det många tjocka plånböcker i den nya regeringen.

Kommunistiska manifestet

Kommunistiska manifestet från 1848 av Karl Marx och Friedrich Engels som tecknad film.

Permanentad ockupation

De verkliga orsakerna bakom USA:s oändliga ockupation av Irak


USA bygger nu 14 permanenta militärbaser i Irak. Det antyder att USA:s regering inte har för avsikt att lämna landet. Se ett inslag om orsakerna bakom den oändliga ockupationen.

Moderat regering

Den nye statsministern Fredrik Reinfeldt presenterade idag sin regeringsförklaring och den nya regeringen. Vi kan konstatera att det i första hand är en moderat regering och först i andra hand en alliansregering. Av 22 statsråd kommer 11 från moderata samlingspartiet.

Dessutom har moderaterna lagt beslag på alla de tyngsta ministerposterna. Det gäller bland annat posterna som statsminister, utrikesminister, finansminister, justitieminister och försvarsminister.

Regeringsförklaringen innehöll inga större överraskningar. Däremot blir ihåligheten i moderatregeringens så kallade arbetslinje uppenbar. De enda konkreta stegen som utlovas handlar om skattesänkningar och förändringar av de arbetsmarknadspolitiska försäkringssystemen. Och avveckling av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Detta kommer inte att leda till fler jobb. Däremot är risken uppenbar att motsatsen inträffar. Företagen får möjlighet att öka sina vinstmarginaler utan ansträngning genom skattesänkningar. Varför anställa mer när man kan öka vinsten ändå?

Därmed kan arbetslösheten komma att öka, vilket även folkpartisten Birgitta Ohlsson erkänner.

I övrigt kan vi notera att George W Bushs språkbruk om terrorism och skurkstater nu är en del av den officiella svenska utrikespolitiken. I linje med USA:s utrikespolitik var det särskilt viktigt för Reinfeldt att markera mot Kuba.

På skolområdet blir den främsta skillnaden en sänkning av ambitionerna när det gäller elevernas kunskaper. Gymnasieskolan ska tydligare delas upp i en teoretisk och en praktisk del. Elever som går på yrkesprogram ska inte behöva få teoretiska kunskaper om de inte vill. De som inte vill kommer att bli dåligt förberedda för både dagens och framtidens arbetsmarknad. Detta kallar Reinfeldt att respektera "elevers olikheter och möta varje elev utifrån dennes behov."

Kulturskymning antyds också genom tillsättningen av Cecilia Stegö Chilò (m) som kulturminister. Hon är chef för den nyliberala tankesmedjan Timbro.

Bloggutmaning: Politisk identitet

t

Vi har fått en bloggutmaning som nu skickas runt i cyberrymden. Det är Anders med bloggen Frihet&Framsteg som sänt den till oss.

Eftersom flera medverkar hos Röda raketer har vi ändrat frågorna till pluralis.

1) Politisk ideologi som ni förespråkar?
Socialism och kommunism i den meningen att vi vill ha ett samhälle som eftersträvar alla människors lycka. På riktigt. Inte bara i högtidliga tal.

2) Politisk ideologi ni föraktar mest?
Fascismen eftersom den strävar efter att gynna vissa "övermänniskor" på alla andras bekostnad. Fascismen förhärligar krig. Den hävdar ju rentav att krig är eftersträvansvärda då de adlar människan.

3) Materialister eller idealister?
Denna motsättning är bara giltig i begränsad mening. Då det gäller kunskapsteori så är matria både tänkandets organ (hjärnan) och ursprunget till våra tankar (vi tänker på och om den värld vi lever i). Därmed är vi kunskapsteoretiska materialister. I en annan mening föregår tänkandet handling. Marx har flera gånger beskrivit hur människan först skapar en föreställning om vad hon vill åstadkomma innan hon förändrar världen. Men genom att förändra världen förändrar hon också sig själv.

4) Plikt- eller konsekvensetik inom politiken?
Även denna motsättning har begränsad gilitghet. Plikter eller regler brukar uppställas av människor på grund av att människors erfarenheter har visat dem att dessa plikter och regler brukar få bra konsekvenser. Vi motsätter oss en pliktetik som inte väger in en värdering av konsekvenserna. På samma sätt avvisar vi en konsekvensetik som inte väger in syftet med en handling. Den tyske arbetarledaren Ernst Thälmann skrev en gång att man inte bara ska bedöma en människa efter vad hon gjort, utan också efter vad hon ville göra. Det håller vi med om.

5) Politiskt uppvaknande?
I tidig tonår.

6) Politiska detourer?
Vi följer Édith Piafs devis. Vi ångrar ingenting.

7) Enskilda personer som påverkat er politiskt?
Föräldrar, kamrater, lärare.

8) Böcker som påverkat er politiskt?
Oj. Det har blivit många hyllmeter genom åren. Marx, Engels, Lenin, Brecht och Kollontaj först och främst. Pablo Nerudas Canto General. Anton Makarenkos Vägen till livet. Lev Vygostkijs Tänkande och språk. En viktig bok på senare tid är Marx’s Ecology av John Bellamy Foster, professor i sociologi vid University of Oregon.

9) Största bristen i den politiska ideologi ni förespråkar?
Att den så ofta missförståtts. Även av dem som sagt sig företräda den.

10) Viktigaste enskilda politiska frågan?
Kampen för fred.