18 november 2006

Om socialistisk etik

De moralfilosofiska riktningarna pliktetik och konsekvensetik brukar ofta ställas mot varandra i den filosofiska debatten. Pliktetiken utgår ifrån att det finns vissa eviga värden eller regler som avgör om en handling är ond eller god. Konsekvenserna av en handling saknar betydelse inom denna etik. Det är handlingen i sig som är ond eller god. Pliktetikerns dilemma är då en handling som anses vara av godo leder till dåliga resultat. Som Samuel Johnson sa: Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser.

Konsekvensetiken (däribland utilitarismen) hävdar motsatsen. En handling är aldrig ond eller god i sig. Det är endast konsekvensen eller resultatet av en handling som avgör om handlingen är ond eller god. Konsekvensetikerns dilemma är att det ibland kan vara svårt att i förväg avgöra vilken handling som leder till de bästa resultaten.

Båda dessa riktningar är ensidiga och förmår inte att allsidigt analysera människans etiska dilemma. En socialistisk etik bör därför undvika att låsa sig i den ena eller andra fållan och i stället inrikta sig på en analys av helheten i det mänskliga handlandet.

En socialistisk analys av moralen bör på samma sätt som den historiska analysen betrakta människors handlingar mot bakgrund av det samhälle människan lever i. Och i detta samhälle beakta människan som ett skapande subjekt, som genom sin aktivitet (praxis) sätter sig i förbindelse med sin omgivning (objektet) för att omforma den efter sina egna behov, tycke och smak.

I denna helhetssyn ryms för det första en analys av människors avsikter. Marx betonar i Kapitalet att människans förmåga till medvetet handlande är det som är specifikt mänskligt. Människan tänker först ut vad hon vill göra i sitt huvud för att sedan göra det hon tänkt i praktiken. Denna del av det mänskliga handlandet - avsikten - måste utgöra en viktig beståndsdel i en socialistisk etik.

Men det räcker inte. Även handlingen i sig rymmer moraliska implikationer. Där ryms en lagrad historisk erfarenhet. Människornas historiska erfarenhet av de resultat som mänskliga handlingar brukar leda till formuleras av människor till lagar, regler och plikter. Dessa lagar och regler förändras genom historien beroende på vilket samhälle människorna lever i.

Men inte heller detta räcker för att skapa en helhet i det moraliska dilemmat. Även konsekvenserna, de eftersträvade resultaten, måste bedömas. I varje klassamhälle har människor olika intressen som avgör vad som är eftersträvansvärt. Människor med olika intressen kan inte enas om vad som är eftersträvansvärt på de områden där intresset skiljer dem åt. För en kapitalist är det god moral att leva på andra människors arbete. För den utsugne är det god moral att avskaffa utsugningen. Därför blir moralfrågor i ett klassamhälle även klassfrågor.

Den socialistiska etiken begränsar sig inte till den enkla motsättningen plikt- eller konsekvensetik, utan rymmer en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund. Socialister har det därför inte så lätt då det gäller att bedöma moralen. De måste se till helheten och tänka på allt. Men då detta väl är gjort blir den moraliska halten desto starkare.

1 kommentar:

Robert Nordman sa...

"Den socialistiska etiken begränsar sig inte till den enkla motsättningen plikt- eller konsekvensetik, utan rymmer en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund."

Välkommen till 2000-talet! Eller, egentligen: Välkommen till tiden efter cirka 1980. Greppet är inget nytt, då det enda du gör är att beskriva en variant av postmodernism. Men hur förhåller sig detta till Marx hävdande att arbetarklassen har en överlägsen känsla för moral (en variant av dygdetik därmed), eller till Engels smått kasuistiska resonemang?

Det vore mer intressant, och långt mer möjligt att analysera än "en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund". För vad är det egentligen som determinerar att två personer skulle komma till samma slutsats utifrån "en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund"?

Om det skulle vara så att de kommer till samma slutsats, är det så att den moderna socialismen har återvänt till en väldigt snäv historiedeterminism? Det torde vara implicit där.

Eller är det så att de inte kommer till samma slutsats utifrån samma helhetssyn, just för att det är omöjligt att ha exakt samma förståelse? Vilken funktion fyller det isåfall att tala om en helhetssyn av detta slag?

Nej, för att kunna placera detta i nu pågående filosofisk debatt - inte den från mitten av 1900-talet när konsekvens- kontra pliktetik var som hetast - har du att ta ställning till:
- Hur relativistiskt eller absolutistiskt?
- Vilken människosyn [människans natur, förmågor, m.m.] ligger bakom?
- Hur relaterar socialistisk etik till dygder?
- Hur relaterar socialistisk etik till kontraktsteori?
- Hur relaterar socialistisk etik till etiska analysmetoder såsom reflektivt ekvilibrium, kasuistik, m.m.?