Röda raketers nyårskrönika 2009

2009 har varit ett spännande år. På Röda raketer har vi endast i begränsad omfattning kunnat kommentera händelseutvecklingen. Men det finns ändå tillräckligt med material för att göra en återblick.

Årets början präglades av Israels vettlösa angrepp på Gaza. Kriget drabbade i första hand civilbefolkningen i Gaza, som är ett av världens mest tättbefolkade områden. I Sverige och hela världen utvecklades en stark proteströrelse.

Den israeliska högern framställde de primitiva Qassamraketerna som det stora säkerhetsproblemet. Vi visade att trafiksäkerheten på de israeliska vägarna är ett betydligt större problem för Israel.

I början av året gjorde vi också ett nedslag i staden Rjukan där den norska arbetarrörelsen föddes. Denna plats blev under den tyska ockupationen känd för sin roll i Hitlers planer på en tysk atombomb. Något som stoppades av modiga moståndsmän. Det visade sig att denna stad inhyser världens tredje största socialistiska bibliotek.

När Barack Obama skulle installeras som USA:s 44:e president hyllades han av ett uppbåd artister. De mest prominenta var Pete Seeger och Bruce Springsteen som framförde den ocensurerade versionen av Woody Guthries "This Land Is Your Land". Vilket i sin tur föranledde oss att skriva ett reportage från Woody Guthries hemstad Okemah i Oklahoma. Och om att Pete Seeger fick en senkommen ursäkt från San Diego.

Valet av Obama skapar helt nya möjligheter i världens mäktigaste land. Men hur ska vänstern förhålla sig? Vi skrev:

"Obama kommer som president att utsättas för påtryckningar från mäktiga konservativa krafter i det amerikanska samhället. Det finns en risk att han tvingas ge efter för dessa krafter. Men det finns också en möjlighet att han inte gör det. Hur det kommer att bli beror bland annat på oss."

Så här vid årets slut kan vi se att året sedan präglades av detta. En höger som besinningslöst bekämpar Obama och en vänster som tvekar i sitt stöd. USA är ett delat land. Trots detta har Obama under sitt första år lyckats genomföra de mest genomgripande förändringarna i USA sedan 1960-talet.
Apropå USA kunde vi inte avhålla oss från att berätta historien om en av pionjärerna i den amerikanska arbetarrörelsen, Mother Jones.

I mars uppmärksammade vi Pariskommunen från 1871. Liksom det iranska nyåret. Och när vi ändå var inne på jubiléer passade vi på att uppmärksamma aprilrevolutionen i Portugal.
Så sent som på 1940- och 50-talet diskriminerades svarta idrottsmän inom amerikansk baseball. En av dem som bidrog till att bryta rasbarriären inom denna sport var Lester Rodney från den kommunistiska dagstidningen Daily Worker.
Det finns många kommunister som haft stor betydelse för mänskligheten. En av dem var konstnären Picasso, vars politiska engagemang ofta hamnar i skymundan. Dock inte hos oss.

Inrikespolitiskt har vi uppmärksammat att den borgerliga strategin för att sälja ut offentlig egendom är olaglig. Och att regeringens ambition på utbildningsområdet är allt för låg.
På första maj kunde vi i år rapportera från både Stockholm och Schweiz.

I juni röstade européerna i valet till Europaparlamentet. Ja, inte alla förstås. En del valde att bojkotta valet vilket hjälpte högern att vinna. I Iran ledde presidentvalet fram till protester som ännu inte slocknat.
En nyläsning av Machiavelli ger vid handen att mannen egentligen var demokratiskt sinnad.

I USA blir kommunistpartiet allt mer publikt och bjuds emellanåt in till de stora TV-bolagen.

Under hösten har den tyska vänstern varit på frammarsch.

Kampen för allmän sjukvård i USA trappades upp. Det är en märklig logik när företrädare från delstater med sämsta hälsotalen bekämpar en reform som hårdast.
I november uppmärksammade vi att utförsäljningen av våra apotek inte leder till verklig frihet.
Och så den glada nyheten till årets slut att vänsterns utbildningspolitik börjar röra sig åt vänster.

Det har naturligtvis hänt så mycket mer som vi hade kunnat skriva om. Nu blev det inte så. Förhoppningsvis kommer det nya året ge oss mer tid och kraft att kommentera mera.

Tills dess önskar vi alla våra läsare
Gott Nytt År!

Äntligen skolpolitik till vänster

Vänsterpartiet har efter en längre svacka kommit tillbaka i den skolpolitiska debatten. Det är inte längre kommunalisering, frihet från prov, betyg och läxor som är ledorden. I ett nytt utbildningspolitiskt program är det i stället är det rätten till kunskap, höjda ambitioner, utvärdering av elevernas lärande och likvärdighet som står i centrum. Det vill säga en klassisk vänsterlinje.

I dagens nummer av Upsala Nya Tidning skriver Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly och partiets utbildningspolitiska talesperson Rossana Dinamarca ett debattinlägg under rubriken "Ge staten ökat ansvar för skolan".

Ohly och Dinamarca konstaterar att Vänsterpartiet misslyckades i den förra valrörelsen:

"Jan Björklunds smutskastning av den svenska skolan och svartmålning av skolans resultat möttes inte av en vänster som tog skolans viktigaste uppgift på allvar. När vi nu presenterar ett nytt utbildningspolitiskt program är det just rätten till kunskap och utvärdering som står i cent­rum."

Regeringen kritiseras för att "inte ha ambitionen att höja den totala kunskapsnivån i samhället. Framtidens arbetsliv kommer att kräva mer av kunskaper i matematik, data, engelska och svenska än gårdagens", skriver Ohly och Dinamarca.

Men det är inte bara arbetslivets behov som ska tillgodoses. Därför krävs också goda ämneskunskaper inom samhällsområdet:

"Skolan ska också ge alla elever verktyg att förstå och kritiskt ta ställning till samhällets svåraste frågeställningar. Demokratin kan bara utvecklas om alla barn och ungdomar utbildas så att de också kan vara med om att fatta beslut om hur Sverige ska styras. För det krävs också grundläggande och djupgående kunskaper i historia och samhällskunskap."

Talet om en "betygsfri skola" är nu borta. I stället kräver Ohly och Dinamarca att betyg ska ges "efter genomgången, fullgjord utbildning. Så är det i arbetslivet och så bör det vara i skolan."

"Detta måste kombineras med att elevers och föräldrars rättmätiga krav på uppföljning och utvärdering tillgodoses. Alla måste få veta hur de ligger till, vilka krav som ställs och vilket ansvar skolan tar för att uppnå målen för utbildningen."

Vänsterpartiet stödde kommunaliseringen av skolan i början av 90-talet, men inser nu att detta var ett misstag. Likvärdighet i utbildningen uppnås inte om Sveriges 290 kommuner bygger upp 290 olika system. Till detta kommer en marknadsanpassning och friskolereform som ytterligare skadat likvärdigheten:

"Därför omprövar vi vår inställning och vill se ett ökat statligt ansvar för skolan. På samma sätt hoppas vi att de partier som stött marknadsanpassningen av skolan ska öppna ögonen för dess negativa effekter och våga ompröva sin politik."

Äntligen ser vänstern ut att få en skolpolitik åt vänster!

God Jul och Gott Nytt År!

önskar

Raketerna