01 september 2006

Israels falska vänner

Varje gång Israel bryter mot folkrätten undergrävs Israels långsiktiga överlevnad som stat. Det senaste krigets massiva övergrepp mot civilbefolkningen i Libanon ledde inte till ökad sympati för Israel. Tvärtom.

Stora delar av det israeliska folket har låtit sig luras av bombhögern och tror att det går att kriga sig till fred. Uppenbarligen har man trott att George W Bushs krigspolitik ska leda till lycka och välstånd. Verkligheten är den omvända.

Varje internationell konflikt som den amerikanska högerregeringen lagt sig i har om möjligt förvärrat läget. Vi har inte fått färre terrorattacker, utan fler. Vi har inte fått färre själmordsbombare, utan fler. I Irak och Afghanistan förvärras läget för var dag som går.

Den israeliska militärens utspridande av 100 000 klusterbomber i södra Libanon timmarna innan vapenvilan har inte gett Israel fler vänner, utan färre. FN:s sändebud Jan Egeland kallade detta agerande omoraliskt. Och han konstaterade att detta endast drabbar civilbefolkningen.

Trots detta finns det även i vårt land människor som försvarar Israels brott mot folkrätten. Ett exempel är signaturen Per K som kommenterat på denna blogg. Han skriver att Israel har " internationell rätt i ryggen när man försvarar sig", som ett svar på vår kritik mot utspridandet av de 100 000 klusterbomberna.

Varje land har förvisso rätt att försvara sig om det blir angripet. Men försvaret måste vara proportionerligt mot angreppet. Övervåld är aldrig tillåtet enligt folkrätten.

Israels blev visserligen provocerat av Hizbollah. Två israeliska soldater togs till fånga. Det ger inte Israel rätt att slå sönder hela Libanon. Det ger inte Israel rätt att sprida ut 100 000 klusterbomber mot civilbefolkningen.

Det finns inte någon stat, inte ens USA, som ger Israel denna rätt.

Israels enda syfte med dessa klusterbomber var att fortsätta att döda och lemlästa civila som återvänder till sina sönderbombade byar efter vapenvilan. Ett sådant agerande faller inom definionen av terrorism.

Per K skriver att "Israel ska försvara sig och sin civilbefolkning mot Hizbollahs attacker, som enkom riktades mot civila". Detta stämmer inte med fakta.

Hizbollahs attacker mot Israel under kriget ledde till 39 döda och 381 skadade israeliska civila. Israels attacker mot Libanon ledde till 1 600 döda och 3 600 skadade libanesiska civila.

Hizbollahs attacker mot Israel ledde till 119 döda och 400 skakade israeliska militärer. Israels attacker mot Libanon ledde till 74 dödade Hizbollahsoldater (enligt Hizbollah). Israel påstår ungefär 500. Oavsett vilken siffra man väljer kan man slå fast följande:

Israels krigföring ledde i första hand till civila offer. Hizbollahs krigföring ledde i första hand till militära offer.

Det enda land som gett Israel rätt att agera mot internationell lag i detta krig är Israel självt, vilket gör att Israel mält sig ut ur det civiliserade internationella samfundet.

Att Israels agerande leder till att allt fler länder och folk betraktar Israels regering som kriminell borde oroa Israels verkliga vänner.

De som stöder Israels brott mot folkrätten undergräver i själva verket den israeliska statens existens.
------
En sammanställning av krigsstatistiken finns här.

4 kommentarer:

Anonym sa...

"Den israeliska militärens utspridande av 100 000 klusterbomber i södra Libanon"

Förbudet mot klusterbomber gäller endast i de fall där de riktats specifikt mot civilpersoner. Israel förnekar att det skulle vara fallet, efterom man aldrig gör civila till avsiktliga måltavlor. Konstigt att du inte väger in Israels svar på dessa beskyllningar från ett partiskt FN-ombud.

"Trots detta finns det även i vårt land människor som försvarar Israels brott mot folkrätten."

Israels reaktion efter Hizbollahs attacker överensstämmer med folkrätten, och det framgår i den resolution som FN:s säkerhetsråd antog. Där läggs skulden för kriget på Hizbollah, som tillsammans med Libanon bröt mot folkrätten genom att anfalla Israel och dess civilbefolkning.

"Varje land har förvisso rätt att försvara sig om det blir angripet. Men försvaret måste vara proportionerligt mot angreppet."

Fel! Läs gärna på om folkrätten! De militära insaterna som riskerar att orsaka skador på civila skall vara proportionerliga mot den militära betydelsen som måltavlan eller operationen har. Det innebär att en attack mot Hizbollahs ledare kan vara proportionerlig trots att civila kommer att skadas i operationen. Hitta inte på en egen folkrätt är du snäll!

"Israel blev visserligen provocerat av Hizbollah. Två israeliska soldater togs till fånga."

Det här handlar inte endast om de två soldaterna. Hizbollah har anfallit Israel över gränsen i decennier! Inte minst under alla de åren sedan Israel dragit sig ur säkerhetszonen i södra Libanon år 2000 - för 6 år sedan! Hizbollah, som skulle avväpnas när så skedde, har fått fortsätta anfalla Israel med hjälp av Libanon, Syrien och Iran - som vill utplåna Israel. Det var mot detta fortgående hot som Israel försvarade sig. Det här handlar inte om att mäta mot 2 soldater.

"Israels enda syfte med dessa klusterbomber var att fortsätta att döda och lemlästa civila som återvänder till sina sönderbombade byar efter vapenvilan."

Det här har du hittat på själv för att du hatar Israel. Israel och de flesta normala människornaa avfärdar denna fantasi.

"Israels krigföring ledde i första hand till civila offer. Hizbollahs krigföring ledde i första hand till militära offer."

Du sitter och gör dina egna små kalkyler på antalet döda, varav flera siffror är baserade på uppgifter från diktaturen Libanon och den Iran-stödda terrororganisationen Hizbollah. Ingen obunden organisation (ex. internationella Röda Korset) har kunnat verifiera de libanesiska siffrorna. Lika litet vet någon hur stor andel som var terrorister från Hizbollah, eftersom de ser ut som civilpersoner. De libanesiska siffrorna skall alltså tas med en stor, stor, stor nypa salt.

För det andra gör du en logisk kullerbytta. Det använder det faktum att en miljon israeler kuvade i en månad i skyddsrum, och därmed skyddade sig mot Hizbollahs avsiktliga jakt på civila, som ett argument mot Israel. Precis som om man hade Hizbollah att tacka för de israeliska skyddsrummen. Om israelerna hade gått upp ur sina skyddsrum så hade du haft hundratusentals dödsoffer i Israel, efterom Hizbollah anföll civila områden med avsikt, med över 4000 missiler.

Du kan aldrig dra slutsatser om vem som har rätt i en konflikt, genom att mäta antalet dödsoffer. Om du inte stod på Nazitysklands sida i Andra Världskriget, förstås.

Du "glömmer" också att Israel gjorde allt som stod i dess makt för att skydda den libanesiska befolkningen, inför en operation mot Hizbollah-fästen (som alltid placeras i civila områden). Israel uppmanade den libanesiska befolkningen att ta skydd, genom flygblad, radiosändningar m.m. Trots att detta innebar att också Hizbollah blev förvarnade.

Hizbollah gjorde precis tvärtom. De uppmanade israeliska araber att lämna Haifa, så att de inte skulle skadas när han fokuserade på att massmörda judarna.

"De som stöder Israels brott mot folkrätten undergräver i själva verket den israeliska statens existens."

Det här fick du ju ett ganska bra svar på i det tidigare inlägget:

Israels rätt att existera hänger inte i luften och väntar på ditt godkännande. Den finns per definition, och pga en majoritet av landets invånare vill att denna demokrati ska finnas.

Saudiarabiens eller Irans rätt att existera verkar inte vara en fråga för dig, trots att dessa länder varje dag genomför verkliga brott mot internationell lag och mänskliga rättigheter. Av samma skäl kan inte Israels existensrätt ifrågasättas, även under hypotesen att dina anklagelser vore korrekta.

//
Ta vara på dig.

Röda raketer sa...

Det blev ett långt ursäktande svar för Israels folkrättsbrott. Ett bra exempel på de "Israels falska vänner", som bloggningen handlade om. De vill så gärna stödja Israel att de också stöder Israel i en politik som undergräver dess egen legitimitet i omvärldens ögon. Om man verkligen vill Israel väl måste man stödja fredens krafter - inte dem som tror att Israels problem med sina grannar i första hand är militära.

Du skriver att Israel "aldrig gör civila till avsiktliga måltavlor". Även om det inte vore avsiktligt så talar fakta sitt tydliga språk: Israels krigföring drabbade i första hand civilbefolkningen (se länken till krigsstatistik).

Intressant att du kallar FN-chefen Kofi Annans sändebud Jan Egeland för "ett partiskt FN-ombud". Viljan att försvara Israels fel sträcker sig så långt att du hamnar i konflikt med FN. Men å andra sidan gör ju Israel det också. Det finns inte någon annan medlemsstat i FN som brutit mot FN-resolutioner så många gånger som just Israel.

Den omedelbara krigsorsaken var inte, som du skriver, att Hizbollah tillsammans med Libanon anföll Israel "och dess civilbefolkning". Hizbollahs kidnappning av två israeliska soldater var ett direkt angrepp mot israelisk militär - inte mot några civila. Hizbollahs angrepp mot israeliska civila mål i detta krig kom först efter Israels bombningar och invasion av libanesiskt territorium.

Du skriver att vår beskrivning av folkrätten skulle vara felaktig och i själva verket ge Israel rätt att angripa civila om måltavlan är tillräckligt betydelsefull. Om du hade rätt så finns det ingen gräns för hur många civila som Israel kan döda för att komma åt Hizbollahs ledning. Skulle det vara förenligt med folkrätten att utrota Libanons hela befolkning för att ta död på Hizbollahledaren Nasrallah? Naturligtvis inte.

Folkrätten bygger för det första på ett förbud mot våldsanvändning. Enda undantaget är om det sker i självförsvar. Om så är fallet måste det vara proportionellt, direkt och nödvändigt. Därutöver kan endast FN:s säkerhetsråd auktorisera våldsanvändning. Denna folkrätt är inte uppfunnen av Röda raketer.

Den israeliske ÖB:n Dan Halutz order om att Israel "ska jämna tio höghus i Beirut med marken för varje Hizbollahraket mot Haifa", visar att Israels handlande handlade mer om hämndbegär och att skrämma civilbefolkningen än om militära mål. Detta är förbjudet enligt folkrätten. Där sägs t ex att man om möjligt ska undvika att skada civil egendom.

Vi har inte gjort några egna kalkyler på antalet döda (var vänlig och följ länken där varje källa finns redovisad). Vi har inte heller dragit slutsatser om vem som har rätt i en konflikt genom att mäta antalet dödsoffer. Däremot kan man av statistiken dra en annan och obönhörlig slutsats: Israel dödade främst civila. Hizbollah dödade främst militärer. De israeliska påståendena om att de vill undvika civila offer stämmer således inte med Israels praktik.

Visst uppmanade Israel den libanesiska civilbefolkningen att fly. Men det förutsätter tillgång till fordon och farbara vägar. Men vägarna hade Israel redan bombat sönder. Tillgången till fordon var begränsad. Ett av de första målen var Beiruts flygplats (knappast ett militärt mål), vilket ledde till att t o m turisterna hade stora svårigheter att fly. Dessutom angrep den israeliska militären dem som följt uppmaningen.

Israels rätt att existera är erkänd av världssamfundet genom FN. Men den nuvarande israeliska regeringens handlingar undergräver Israels anseende i omvärlden. Israels säkerhet är inte bättre efter kriget. Inget av Israels krigsmål uppnåddes genom kriget. Detta har lett till en inrikespolitisk kris i Israel.

Hizbollahs anseende har stärkts i Israels omedelbara omgivning. Hatet mot Israel har växt. De medel den israeliska regeringen valt för att lösa politiska problem har lett till att problemen blivit större. Detta borde bekymra var och en som vill Israel väl. Men uppenbarligen inte dig.

Det finns fler än en statsbildning som haft rätt att existera, men som inte längre gör det på grund av regeringarnas politiska fel. Det borde stämma till eftertanke.

Anonym sa...

Mina svar finns som kommentarer här.

Anonym sa...

Henriks svar är ju ett lysande exempel på hur ngn till varje pris blundar för fakta och kommer med bortförklaringar för att försvar en så uppenbart sjuk sak.

Henrik: förklara hur Israel genom att fälla 90 procent av klusterbomberna 72 timmar före en förväntad vapenvila kommer åt Hizbollah? När du har klarat av det så ska jag kanske ta dina halvtaskiga argument på ngt som helst allvar.