Varför vill utbildningsministern betona att ungdomar inte ska ha för höga ambitioner? Varför vill inte Jan Björklund att fler ungdomar ska anstränga sig mer och utbilda sig efter gymnasiet? Varje land borde uppmuntra sina ungdomar att lära sig mer eftersom alla länders framtid är beroende av en välutbildad befolkning.
Vi kommer osökt att tänka på hur USA:s president Barack Obama argumenterar kring dessa frågor: "De länder som idag vinner över oss i utbildning kommer att konkurrera ut oss i morgon" ("the countries that out-teach us today will out-compete us tomorrow").
"Alla amerikaner kommer att behöva mer än en gymnasieexamen", säger Obama och uppfordrar rakt av alla amerikanska ungdomar att skaffa sig eftergymnasial utbildning.
"I en global ekonomi, där den mest värdefulla färdighet du kan sälja är dina kunskaper, så är utbildning inte längre en väg till ökade möjligheter, det är en förutsättning."
Så resonerar inte Jan Björklund. Tvärtom. Han säger till och med att det är "'verklighetsfrämmande' att tvinga alla unga att plugga ytterligare tre år" - efter grundskolan (!).
I dagens USA är regeringens ambition att få alla elever att studera efter gymnasiet. I Sverige tycker regeringen att det är "verklighetsfrämmande" att få alla elever att ens gå på gymnasiet.
För Obama är USA:s största problem att alla ungdomar inte studerar vidare efter gymnasiet. Jan Björklunds "huvudproblem" är i stället "att 10-15 procent av ungdomarna i övre tonåren är så skoltrötta att det inte fungerar för dem på gymnasiet". För Björklund är "skolundervisning inte lösningen". För Obama är avhopp från gymnasiet inte ens ett alternativ ("dropping out of high school is no longer an option"):
"Att hoppa av gymnasiet är inte längre något alternativ. Det betyder inte bara att du sviker dig själv, utan att du sviker ditt land - och detta land behöver och uppskattar varje amerikans talanger. Det är därför vi kommer att ge all nödvändig hjälp för att du ska kunna klara eftergymnasial utbildning och nå ett nytt mål: år 2020 ska Amerika återigen ha den högsta andelen eftergymnasialt utbildade i världen."
Visst kan skoltrötthet vara ett problem för elever. Men vad beror den på? I de allra flesta fall beror den på att skolan misslyckats med att göra utbildningen meningsfull. Elever som inte känner att de lär sig i skolan blir naturligtvis trötta. Vem skulle inte bli det? Men lösningen på det problemet är ju inte att skolan ska "slippa" dessa elever. I stället borde regeringen anstränga sig för att skolan ska utvecklas så att den blir meningsfull för alla elever.
Skoltrötta elever är symtom på en misslyckad undervisning. Men i stället för att förbättra undervisningen vill Björklund alltså plocka bort elever som reagerar på den misslyckade undervisningen. Så resonerar dessvärre inte bara Björklund. Kristdemokraten Inger Davidson föreslog i valrörelsen att man skulle plocka bort skoltrötta elever redan i grundskolan. Med instämmande från Björklund. Även socialdemokraten Morgan Johansson stämde in i den skoltrötta kören.
Jan Björklund tar nästan inga initiativ för att höja utbildningsnivån i Sverige. Det handlar nästan enbart om repressiva åtgärder riktade mot elever. Det enda undantaget är måhända införandet av mål och nationella prov i årskurs tre. Men det var å andra sidan ett förslag som den förre skolministern Ibrahim Baylan formulerade.
Dessbättre vill vänsterpartiet höja ambitionerna i den svenska skolan. Enligt dagens SvD föreslår Rossana Dinamarca tolvårig skolplikt. Hon anser "att det krävs en gymnasieutbildning för att klara sig i arbetslivet". Snäppet under Obama alltså, men skyhögt över Björklund med flera!
I USA har man förresten redan en tolvårig skola.
-------