Det är ett spännande faktum att borgarnas avknoppningar åkt på det ena bakslaget efter det andra utan att detta förorsakat några större rubriker eller debatt. Ett av regeringens stora slagnummer i förra årets regeringsförklaring har åkt på pumpen och förklarats olagligt av Statskontoret och av EU:s kommissionär Neelie Kroes. I årets regeringsförklaring nämns inte ordet avknoppning en enda gång. På regeringens hemsida har man fortfarande inte uttalat ordet avknoppning sedan den 21 februari i år.
På en fråga från Eva-Britt Svensson (v) i EU-parlamentet om avknoppningars laglighet svarar kommissionären Neelie Kroes att de måste ske "via ett konkurrensutsatt anbudsförfarande som är öppet för alla" och att verksamheten måste säljas "till högstbjudande". Utförsäljning av offentlig egendom är alltså möjlig, men får inte ensidigt riktas till anställda, vilket är själva idén med avknoppningar.
Borgarnas avknoppningsivrare kan dock glädja sig åt att Länsrätten har godkänt avknoppningarna av tre vårdcentraler i Stockholm. Fallet har dock överklagats av Dag Larsson (s) till Kammarrätten. Detsamma gäller avknoppningen av Tibble gymnasium i Täby. Länsrätten har godkänt, men fallet har överklagats till Kammarrätten.
I relativ tysthet har borgarna valt att lugna ner sig i avknoppningsfrågan. Stockholms läns landsting har tillfälligt stoppat alla avknoppningar. I Stockholms stad har skolborgarrådet Lotta Edholm (fp) stoppat avknoppningen av skolor. Till och med moderaterna i Täby har stoppat avknoppningen av skolor.
Men regeringen har nästan varit helt tyst i frågan - trots att det var den som beställde en utredning från Statskontoret om avknoppningars laglighet. Men vi hittar ett undantag i den lilla tidningen Riksdag & Departement. I nummer 22/08 kan vi läsa att regeringen nu backar om avknoppningar.
- På Finansdepartementet är det inte aktuellt med någon ny utredning eller lagstiftning som förenklar avknoppningar i offentlig sektor, meddelar Daniel Liljeberg, politiskt sakkunnig hos kommunminister Mats Odell. Vi är avknoppningsvänliga, men det är ännu viktigare att följa lagen, säger Liljeberg också, vilket länder honom heder.
Nyliberale riksdagsmannen Mats Gerdau (m) är besviken på regeringen:
- Det är tråkigt att man inte fullföljer det man sade i oktober, säger han till Riksdag & Departement. I oktober sa regeringen att den ville "främja avknoppningar".
Historien om avknoppningarna är ursprungligen ett nyliberalt projekt som syftar till att minska den offentliga sektorns produktion av välfärdstjänster. I stället vill man överföra dessa tjänster till privat produktion. För att göra privatiseringen mer acceptabel för brukarna har avknoppningarna varit en finurlig taktik. Om det är de anställda som tar över blir förändringen inte så dramatisk. Men för att få de anställda att vilja ta över måste de lockas till det. Lockbetet har varit pengar. Om man säljer offentlig egendom till underpris kan man locka anställda att tjäna sig en hacka på affären. Synd bara att det inte är lagligt.
I avknoppningsfrågan kan vi skönja en motsättning inom borgerligheten - och inom moderaterna. Där finns de nyliberala "gamla moderaterna", som Mats Gerdau som av ideologiska skäl vill privatisera allt som kommer i hans väg. Det handlar inte om att det ska bli billigare. Det handlar inte om att det ska bli bättre. Det handlar enbart om ideologi.
Men där finns också de "nya moderaterna", som Fredrik Reinfeldt. Han har t ex sagt att det var ett "tankefel att i så hög grad satsa på friskolorna". Han har också sagt att det är viktigare "att utbildningen håller hög kvalitet" än vem som driver skolor .
Inom borgerligheten finns nyliberaler som till varje pris vill privatisera allt. Men där finns även medborgare som tycker att man måste följa lagen.
-------
Tidigare texter i samma ämne:
Avknoppningarna stoppas
Tystnad om avknoppningar
Avknoppningar är olagliga
20 september 2008
16 september 2008
Reinfeldt fronderar mot EU
I regeringsförklaringen talade statsminister Fredrik Reinfeldt idag om "Rysslands angrepp på Georgien". Därmed stod statsministern i talarstolen och ljög för Sveriges konung och riksdag. Det var ju i sanningens namn Georgien som anföll Nord-Ossetien den 7 augusti och utsatte dess huvudstad Tschinvali för raketbeskjutning och stridsvagnseld.
Vid EU:s ministerrådsmöte talade man i stället om att "Rysslands reaktion" på Georgiens angrepp varit "oproportionerligt". Vid mötet mellan EU:s ordförande Sarkozy och Rysslands president Medvedev förtydligade Sarkozy att denna formulering betyder att Ryssland "reagerade" på Georgiens anfall. Sarkozy ansåg också att denna formulering var "balanserad".
Jämfört med EU:s hållning kan vi därmed betrakta Reinfeldts uttalande som "obalanserat".
Den svenska regeringen har därmed brutit med EU:s utrikespolitiska linje och följer i stället den linje som Georgiens president Saakasjvili och USA:s president Bush driver.
Det är anmärkningsvärt att Reinfeldt inte nämnde ett ord om Sveriges alliansfrihet. Är Nato-inträde nästa punkt på regeringens dagordning?
-------
Tidigare texter om Georgien:
Vad är "proportionerligt"?
Georgien - angriparen som blev "offer"
Pat Buchanan om USA:s förhållande till Ryssland
Gorbatjov om Georgien, USA och Ryssland
-------
DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD
Vid EU:s ministerrådsmöte talade man i stället om att "Rysslands reaktion" på Georgiens angrepp varit "oproportionerligt". Vid mötet mellan EU:s ordförande Sarkozy och Rysslands president Medvedev förtydligade Sarkozy att denna formulering betyder att Ryssland "reagerade" på Georgiens anfall. Sarkozy ansåg också att denna formulering var "balanserad".
Jämfört med EU:s hållning kan vi därmed betrakta Reinfeldts uttalande som "obalanserat".
Den svenska regeringen har därmed brutit med EU:s utrikespolitiska linje och följer i stället den linje som Georgiens president Saakasjvili och USA:s president Bush driver.
Det är anmärkningsvärt att Reinfeldt inte nämnde ett ord om Sveriges alliansfrihet. Är Nato-inträde nästa punkt på regeringens dagordning?
-------
Tidigare texter om Georgien:
Vad är "proportionerligt"?
Georgien - angriparen som blev "offer"
Pat Buchanan om USA:s förhållande till Ryssland
Gorbatjov om Georgien, USA och Ryssland
-------
DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD
11 september 2008
USA är redan ändrat
"Change, förändring, är Barack Obamas slagord inför presidentvalet. Men för den som läst det finstilta, hörs ordet ofta också från John McCain. Skälet är att det konservativa USA vi känner redan har förändrats, åt vänster."
Vi har gjort ett reportage från USA som publiceras i dagens Flamman.
Vi har gjort ett reportage från USA som publiceras i dagens Flamman.
-------
Läs också om hur "demokratisk" president Saakasjvili i Georgien egentligen är:
09 september 2008
Vad är "proportionerligt"?
Georgien anföll Syd-Ossetien natten mellan den 7 och 8 augusti i år. Normalt sett brukar den som startar krig bli bestraffad av det internationella samfundet. Så var inte fallet denna gång. Flera västländer, med USA i spetsen, började i stället tala om rysk aggression. För att rikta blickarna bort från det faktum att Georgien startade kriget har i stället Rysslands svar på det georgiska anfallet kallats "oproportionerligt". Frågan är vad detta betyder? Vad skulle ha varit ett proportionerligt svar?
När EU:s nuvarande ordförande Nicolas Sarkozy besökte Moskva i går fick han frågan varför EU inte tar upp det faktum att Georgien startade kriget. Sarkozys svar var intressant. Han ansåg att EU:s formulering, att "Rysslands reaktion var oproportionerlig", var balanserad och att ordet "reaktion" betyder att Ryssland reagerat mot en "aktion". Alla parter anser alltså att Georgien startade konflikten. Men ingen västledare tar bladet från munnen och kräver att Georgien ska bestraffas för att ha startat krig.
Nåväl, vad betyder då ett oproportionerligt svar på aggression? Är det "oproportionerligt" att slå tillbaka ett anfall? Är det "oproportionerligt" att försätta angriparen ur stridbart skick? Är det "oproportionerligt" att försäkra sig om att angriparen inte kommer att anfalla på nytt?
När någon anfaller har stater, liksom enskilda personer, rätt att använda våld för att freda sig. I det senare fallet kallas det "nödvärnsrätten". Enligt folkrätten har varje stat rätt att försvara sig mot angripare. I fallet Syd-Ossetien hade Ryssland i enlighet med ett FN-mandat ansvar att säkra fred med hjälp av fredsbevarande styrkor. Rysslands svar på Georgiens anfall gjorde att de georgiska styrkorna tvingades retirera ut ur Syd-Ossetien.
"Det godtagbara målet med strid är, enligt folkrätten, att försätta fiendens kombattanter ur stridbart skick. Vapnet får inte verka urskillningslöst - inte slå ut allt och alla." Detta uppfylls av Ryssland i fallet Georgien. Avtalet mellan Sarkozy, Medvedev och Saakasjvili ger Ryssland rätt att utföra "ytterligare säkerhetsåtgärder" i "sex månader" i avvaktan på en "internationell mekanism". Det är exakt detta som Ryssland har gjort.
Det finns inga exakta gränser för vad som är proportionerligt eller inte i dessa sammanhang. I nödvärnsrätten ingår att man skall gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." (Brottsbalken 24:6) Allt handlar alltså om bedömningar. Vad var omständigheterna? Osv.
EU:s utrikesministrar har kritiserat Rysslands svar på georgisk aggression för att vara "oproportionerlig". Alla som använder detta begrepp borde berätta vad de anser hade varit ett "proportionerligt" svar från Ryssland.
-------
Läs även Leif Pagrotskys artikel på SvD Brännpunkt.
-------
Tidigare texter i samma ämne:
Georgien - angriparen som blev "offer"
Pat Buchanan om USA:s förhållande till Ryssland
Gorbatjov om Georgien, USA och Ryssland
DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD
När EU:s nuvarande ordförande Nicolas Sarkozy besökte Moskva i går fick han frågan varför EU inte tar upp det faktum att Georgien startade kriget. Sarkozys svar var intressant. Han ansåg att EU:s formulering, att "Rysslands reaktion var oproportionerlig", var balanserad och att ordet "reaktion" betyder att Ryssland reagerat mot en "aktion". Alla parter anser alltså att Georgien startade konflikten. Men ingen västledare tar bladet från munnen och kräver att Georgien ska bestraffas för att ha startat krig.
Nåväl, vad betyder då ett oproportionerligt svar på aggression? Är det "oproportionerligt" att slå tillbaka ett anfall? Är det "oproportionerligt" att försätta angriparen ur stridbart skick? Är det "oproportionerligt" att försäkra sig om att angriparen inte kommer att anfalla på nytt?
När någon anfaller har stater, liksom enskilda personer, rätt att använda våld för att freda sig. I det senare fallet kallas det "nödvärnsrätten". Enligt folkrätten har varje stat rätt att försvara sig mot angripare. I fallet Syd-Ossetien hade Ryssland i enlighet med ett FN-mandat ansvar att säkra fred med hjälp av fredsbevarande styrkor. Rysslands svar på Georgiens anfall gjorde att de georgiska styrkorna tvingades retirera ut ur Syd-Ossetien.
"Det godtagbara målet med strid är, enligt folkrätten, att försätta fiendens kombattanter ur stridbart skick. Vapnet får inte verka urskillningslöst - inte slå ut allt och alla." Detta uppfylls av Ryssland i fallet Georgien. Avtalet mellan Sarkozy, Medvedev och Saakasjvili ger Ryssland rätt att utföra "ytterligare säkerhetsåtgärder" i "sex månader" i avvaktan på en "internationell mekanism". Det är exakt detta som Ryssland har gjort.
Det finns inga exakta gränser för vad som är proportionerligt eller inte i dessa sammanhang. I nödvärnsrätten ingår att man skall gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." (Brottsbalken 24:6) Allt handlar alltså om bedömningar. Vad var omständigheterna? Osv.
EU:s utrikesministrar har kritiserat Rysslands svar på georgisk aggression för att vara "oproportionerlig". Alla som använder detta begrepp borde berätta vad de anser hade varit ett "proportionerligt" svar från Ryssland.
-------
Läs även Leif Pagrotskys artikel på SvD Brännpunkt.
-------
Tidigare texter i samma ämne:
Georgien - angriparen som blev "offer"
Pat Buchanan om USA:s förhållande till Ryssland
Gorbatjov om Georgien, USA och Ryssland
DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD
08 september 2008
USA förstatligar banker
Marknaden kan inte lösa alla problem. Det inser även Bushregeringen i USA. I går meddelade USA:s finansminister Henry Paulsson att regeringen förstatligar de två krisdrabbade bostadslåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae. Det kostar de amerikanska skattebetalarna 665 miljarder kronor. Det innebär att staten tar över nästan hälften av alla bostadslån i USA.
Det är ett gigantiskt förstatligande som genomförs efter att marknadskrafterna åter visat sig oförmögna att hantera samhällets alla problem. Det mest komiska i sammanhanget är att finanskapitalisterna svarar på förstatligandet med glädjeskutt på börserna. DN rapporterar att det råder rena "börsfesten" på världens börser. "Glädjeyra på världens börser", skriver Dagens Industri. När Wall street öppnade gick Dow Jones index upp 334 punkter.
Av detta exempel kan vi lära oss flera saker. Marknaden löser inte alla problem. Därför är det viktigt att samhället inte låter marknaden ta över ansvaret för dem. Kapitalismen är bra på att tjäna pengar åt aktieägare, men inte på att lösa alla samhällsproblem.
Marknaden reagerar positivt på att staten städar upp efter marknadens misslyckanden. I goda tider är marknaden positiv till marknadslösningar. När det går att tjäna pengar alltså. I dåliga tider är marknaden positiv till statliga lösningar. När det inte går att tjäna pengar alltså.
Marknaden är alltså en otrogen kompis som bara går att lita till i goda tider.
-------
Läs även
FotoLasse
Björnbrum
SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet
Det är ett gigantiskt förstatligande som genomförs efter att marknadskrafterna åter visat sig oförmögna att hantera samhällets alla problem. Det mest komiska i sammanhanget är att finanskapitalisterna svarar på förstatligandet med glädjeskutt på börserna. DN rapporterar att det råder rena "börsfesten" på världens börser. "Glädjeyra på världens börser", skriver Dagens Industri. När Wall street öppnade gick Dow Jones index upp 334 punkter.
Av detta exempel kan vi lära oss flera saker. Marknaden löser inte alla problem. Därför är det viktigt att samhället inte låter marknaden ta över ansvaret för dem. Kapitalismen är bra på att tjäna pengar åt aktieägare, men inte på att lösa alla samhällsproblem.
Marknaden reagerar positivt på att staten städar upp efter marknadens misslyckanden. I goda tider är marknaden positiv till marknadslösningar. När det går att tjäna pengar alltså. I dåliga tider är marknaden positiv till statliga lösningar. När det inte går att tjäna pengar alltså.
Marknaden är alltså en otrogen kompis som bara går att lita till i goda tider.
-------
Läs även
FotoLasse
Björnbrum
SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)