21 augusti 2008

Pat Buchanan om USA:s förhållande till Ryssland

Det är inte ofta vi med gillande läser konservativa skribenters alster. Men nu kommer undantaget som bekräftar regeln. Konservative Pat Buchanan har skrivit en mycket intressant artikel om konflikten mellan Ryssland och Georgien (vi hittade den hos Ali). Den är så pass intressant att den förtjänar lite utrymme. Vi har översatt ett längre utdrag. Hela artikeln kan läsas här.

"Amerikanska anklagelser om rysk aggression klingar ihåligt. Georgien startade denna fajt - Ryssland avslutade den. Folk som startar krig bestämmer inte hur och när de avslutas.

Rysslands svar var 'oproportionerligt' och 'brutalt', gnällde Bush.

Det är sant. Men var det inte så att vi stödde Israels bombning av Libanon i 35 dagar som svar på en gränskonflikt där flera israeliska soldater dödades och två tillfångatogs? Var inte det många gånger mer 'oproportionerligt'?

Ryssland har invaderat ett självständigt land, klagade Bush. Men var det inte så att USA bombade Serbien i 78 dagar och invaderade landet för att förmå det att ge upp provinsen Kosovo, som Serbien hade större historiska anspråk på än Georgien har på Abkhazien och Sydossetien, vilka båda föredrar Moskva framför Tblisi?

Är inte den västerländska dubbelmoralen häpnadsväckande?

När Sovjetunionen föll sönder i 15 nationer, så jublade vi. När Slovenien, Kroatien, Makedonien, Bosnien, Montenegro och Kosovo bröt sig loss från Serbien, så firade vi. Varifrån kommer då denna indignation över att två provinser, vars folk skiljer sig etniskt från georgier och som kämpat för sin självständighet, skulle lyckas med att bryta sig loss?

Är avskiljande och upplösning av stater att rekommendera enbart då det främjar de neokonservativas dagordning, av vilka många djupt föraktar Ryssland?

Det faktum att Putin utnyttjade Saakasjvilis provokativa och dumma agerande för att trycka till lite extra hårt är odiskutabelt. Men är inte den ryska ilskan förståelig? I åratal har väst gnuggat Rysslands näsa efter hennes förlust i kalla kriget och behandlat henne som Weimarrepublikens Tyskland.

När Moskva drog tillbaka Röda armén från Europa, stängde sina baser på Kuba, upplöste ondskans imperium, lät Sovjetunionen delas i 15 stater och sökte vänskap och allians med USA, vad gjorde vi då?

Amerikanska spekulanter konspirerade med moskovitiska opportunister för att länsa den ryska nationen. Vi bröt ett löfte till Michail Gorbatjov då vi utvidgade vår militärallians in i Östeuropa och därefter fram till Rysslands gräns. Sex Warzawapaktsländer och tre tidigare sovjetrepubliker är nu medlemmar i Nato.

Bush, Cheney och McCain har tryckt på för att få Ukraina och Georgien med i Nato. Detta skulle förpliktiga USA att gå i krig med Ryssland om Stalins födelsestad och ge oss överhöghet över Krimhalvön och Sevastopol, den ryska Svarta havsflottans traditionella hemvist.

När blev detta viktiga amerikanska intressen, som kan rättfärdiga krig mot Ryssland?

USA avbröt ensidigt det antiballistiska robotavtalet (ABM) på grund av vår överlägsna teknologi, och planerade därefter att stationera antirobotförsvar i Polen och Tjeckien för att försvara oss mot iranska robotar, trots att Iran inte har några interkontinentala ballistiska robotar eller atombomber. Ett ryskt motförslag om att tillsammans med oss bygga upp ett antirobotsystem i Azerbadjan avfärdades rakt av.

Vi byggde gasledningen Baku-Tbilisi-Ceyhan från Azerbadjan genom Georgien till Turkiet för att utestänga ryssarna. Sedan hjälpte vi till att störta regimer som var vänligt sinnade till Moskva genom demokratiska 'revolutioner' i Ukraina och Georgien och försökte upprepa det hela i Vitryssland.

Amerikaner har många goda sidor. Förmågan att se oss själva så som andra ser oss är inte en av de främsta.

Föreställ er en värld där Ronald Reagan aldrig funnits, där Europa hade dragit sig ur kalla kriget efter att Moskva installerat sina SS-20-robotar öster om Elbe. Och Europa hade lämnat Nato, sagt till oss att åka hem och blivit underdåniga mot Moskva.

Hur skulle vi ha reagerat om Moskva hade tagit med Västeuropa i Warzawapakten, etablerat baser i Mexiko och Panama, placerat robotförsvarsradar och raketer på Kuba och tillsammans med Kina byggt en pipeline för att transportera mexikansk och venezuelansk olja till Stilla havshamnar för vidaretransport till Asien? Och stängt oss ute? Tänk om det fanns ryska och kinesiska rådgivare som tränade latinamerikanska arméer på samma sätt som vi gör i de forna sovjetrepublikerna, hur skulle vi reagera? Skulle vi roat betrakta ett sådant uppträdande från Rysslands sida?

I ett årtionde har några av oss varnat för dårskapen att ge oss in på ryskt område och i Rysslands ansikte. Den demokratiska imperialismens kycklingar har nu kommit hem till hönshuset - i Tbilisi."
-------
Tidigare text:
Titta på en intervju med Pat Buchanan på Russia Today

2 kommentarer:

Anonym sa...

en liten kommentar om översättningen: kycklingen kommer inte hem för att "stekas" (roast) utan snarare att vila (roost). Metaforen avser att (frigående) kycklingar vid slutet av dagen knallar hem till sin ägare, alltså att lömska handlingar har en tendens att slå tillbaka, likt draksådd och bumeranger

Röda raketer sa...

Tack för korrigeringen.