Elände

Vi läste just ett eländigt debattinlägg i Flamman om skolpolitiken. Det var en kritik av Lars Ohlys inlägg på DN Debatt.

Under den lovande rubriken "Håll fast vid klassperspektivet i skolpolitiken" skriver Jonas Olofsson, tidigare ekonom vid vänsterns riksdagskansli, ett inlägg som egentligen är en blåkopia av Jan Björklunds och alliansregeringens inställning då det gäller yrkesprogrammen i gymnasieskolan.

"Det är framför allt i de yrkesförberedande programmen vi har de stora problemen med genomströmningen. För många blir kärnämnena ett oöverstigligt hinder. Det borde alltså finnas alternativa vägar", skriver Jonas Olofsson.

Och Olofsson förordar i stället "yrkesutbildningar som inte omfattar lika mycket allmänteoretiska inslag."

Detta är exakt den uppfattning som alliansregeringen torgför: Yrkesprogrammen på gymnasiet innehåller för mycket teori. Vi borde låta yrkeseleverna begränsa sig till yrkesutbildning och inte belasta deras huvuden med för mycket teori (som de inte klarar av).

Maud Olofsson har delat in eleverna i två grupper: "den som lär bra med händerna, och den som lär bra med huvudet". Slutsatsen blir att "den som lär bra med händerna" inte ska behöva tynga sitt huvud med för mycket teori.

Vi kan inte se att Jonas Olofsson har en avvikande uppfattning. Men till skillnad från Maud kryddar han sin inställning med Marx. Om man har uppfattningen att även yrkeselever behöver en utbildning som innehåller teori, så invänder han: "Huvudambitionen tycks vara att utveckla ett skolsystem som i praktiken bidrar till att avskaffa arbetarklassen – åtminstone i betydelsen en klass 'för sig', som Marx uttryckte det."

Vad betyder detta? Om arbetarungdomar får lära sig teori så riskerar vi att "avskaffa arbetarklassen".

Marx själv hade en annan uppfattning. Vid ett tillfälle slog han näven i bordet och sa att okunnighet aldrig har hjälpt någon. Det var under en diskussion med Wilhelm Weitling.

I inledningen sin skrift Till kritiken av den hegelska rättsfilosofin skrev han:

"Liksom filosofin i proletariatet finner sitt materiella vapen, så finner proletariatet i filosofin sitt andliga vapen, och så snart tankens åskvigg grundligt slagit ned i folkets naiva jord, kommer tyskarnas emancipation till människor att ske."

Marx ståndpunkt var sålunda inte att vi ska begränsa arbetarklassens kunnande för att behålla den som en klass "för sig". Tvärtom ansåg han att vi bör arbeta för att arbetarklassen förenas med filosofin. Det är först då man blir människa!

Det är intressant att en Johansson och två Olofsson, från tre olika partier, nu uttalat att vi inte ska lasta yrkeselever med för mycket teori: Morgan Johansson (s), Maud Olofsson (c), och nu senast Jonas Olofsson (v).

Vi kan konstatera att Jonas Olofssons "klassperspektiv" innebär att arbetarklassen ska fortsätta att vara en underordnad klass om den ska kunna fortsätta att vara en klass "för sig".

Vi tror för vår del att arbetarklassen ska erövra världen och därmed göra alla till människor. Men för det behövs också lite teori.
-------
Läs även:
Om rätten till betyg eller den som är papperslös finns inte
Antonio Gramscis pedagogik