I höstas utlöste den franske inrikesministern Nicolas Sarkozy kravaller och upplopp i de franska förorterna efter ett uttalande om att han ville rensa förorterna från slödder med högtrycksspruta. Nu har Sarkozy varit på ett nytt möte.
Sex stora EU-länder - Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Storbritannien och Polen - överväger att införa "kontrakt" för nyanlända i sina länder. Det framkom under det senaste EU-toppmötet i Bryssel, där Sarkozy var med. De ska nu slipa sina planer tillsammans i arbetsgrupper.
Kontrakten handlar huvudsakligen om språkprov och om att lära sig respektera landets värderingar. Förutom i de nämnda länderna tillämpas redan en typ av bindande kontrakt i Nederländerna. I vårt grannland Danmark har främlingsfobiska Dansk folkeparti väckt frågan. I Sverige är det "liberala" folkpartiet som driver liknande krav.
Pratet om kontrakt och olika typer av inträdesprov är märkliga. Det torde vara allom bekant att ett lärande som sker under tvång ofta skapar motsträviga elever. Varför inte i stället bjuda in de nyinvandrade genom att erbjuda arbete, delaktighet och gemenskap?
Ett strukturfel i Sverige har varit att neka nyinflyttade jobb – kvalificerade som okvalificerade. Dock med vissa undantag. I forskarvärlden har man skapat gräddfiler, företrädesvis för människor som kommunicerar på det som numera är EU:s hemspråk, engelska.
Ett grundläggande tankefel hos dessa mörkerkrafter som emellanåt talar varmt om globalisering och fri rörlighet över gränserna är att bortse från att invandring påverkar alla. Det handlar inte om att de andra minsann ska anpassa sig till oss. Det är inte så det går till.
I varje mänskligt sammanhang där det kommer in nya deltagare påverkas hela gruppen - både de gamla och de nya deltagarna. Det sker på jobbet eller i vänkretsen. Det är normal gruppdynamik. Det är så det går till.
När människor med olika språk blandas skapas blandspråk, så kallade pidgin-språk eller kontaktspråk. Det är fantastiskt. Människors behov av kontakt är så stort att det bryter språkgränser och nya språk uppfinns. Det är ingenting att ondgöra sig över – det är bara ett uttryck för mänsklig kreativitet.
Rörlighet över gränserna förutsätter att alla anpassar sig. Vi påverkas alltså tillsammans och bygger något nytt. Det är spännande. Det är kreativt. Det handlar om människors strävan efter gemenskap och solidaritet.
Det har hänt tidigare och det kan hända igen att den svenska socialdemokratin efter ett tag suger åt sig förslag som först legat i säck på den borgerliga sidan innan de hamnar i s-påse.
För att upprätthålla en anständig och humanitär asyl- och flyktingpolitik behövs en stark representation av vänsterpartister i den svenska riksdagen efter höstens val. Det är det enda parti som fört en konsekvent linje i dessa frågor.
Om du vill ta del av mer om vad som förevarit i riksdagen under innevarande mandatperiod rekommenderas v-ledamoten Kalle Larssons blogg Alltid rött.
25 mars 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar