Vi hörde i veckan folkpartiets Birgitta Ohlsson debattera Kuba med Lars Ohly i radions P1 morgon. Hon sa att man måste vara "glasklar" i fråga om demokrati och diktatur. Vi tyckte att det var en intressant formulering. Är frågan glasklar? Och: Är frågan om demokrati och diktatur en motsättning mellan höger och vänster?
Det finns få politiker som i dagens samhälle förespråkar diktatur. De flesta förespråkar demokrati, åtminstone som allmänt begrepp. Det gäller såväl höger som vänster. Inte ens historiskt finns några större motsättningar mellan höger och vänster då det gäller själva ordet demokrati. Striden har närmast stått mellan vilka som ansett sig vara mest demokratiska.
Inte ens Sovjetunionen tog avstånd från demokrati. I stället förespråkade man en särskild form av demokrati - sovjetdemokratin. Ibland framför kritiker av marxismen att begreppet proletariatets diktatur är ett bevis för att socialister vill ha diktatur i stället för demokrati. Men inte heller detta argument är giltigt. Proletariatets diktatur existerar i marxistisk tradition som en beskrivning av ett övergående stadium i en revolutionär omvandling av samhället. Även detta stadium kännetecknas av att majoriteten av folket ska delta i utövandet av styrelsen. Och det ska ske i majoritetens intresse. (För att undvika missförstånd vill vi påpeka att även vi är medvetna om att begreppet missbrukats och använts för att rättfärdiga diktatur. Vi talar här om begreppets innebörd i marxistisk teoribildning.)
Birgitta Ohlsson framhöll i radiodebatten att man inte kan ställa demokrati och välfärd i motsättning till varandra, så att man t ex väljer att antingen ha demokrati eller social välfärd. Demokratin är för henne överordnad allt annat. Lars Ohly instämde i detta.
Vi anser att detta är att förenkla frågan om demokrati för mycket. Redan den grekiske filosofen Aristoteles insåg att demokrati och jämlikhet förutsätter varandra. Han menade att deltagarna i ett demokratiskt sammanhang måste vara någorlunda jämlika varandra för att demokratins idé ska fungera.
I ett socialt ojämlikt samhälle får en del människor större verkligt inflytande genom ekonomisk makt och utbildning. I ett samhälle där stora delar av människors liv och vardag styrs av privata och individuella lösningar blir detta särskilt tydligt.
En annan fråga som styr demokratins möjligheter är huruvida en stat utsätts för hot eller inte. Det kan gälla såväl yttre som inre hot. Den svenska demokratin krympte under andra världskriget. Den amerikanska demokratin har krympt efter 11 september 2001. USA:s krigföring mot Kuba, som militärt och ekonomiskt har pågått sedan 1962, har inte gynnat demokratin på Kuba.
Frågan om en nations självbestämmanderätt är väsentlig för demokratins förverkligande. Därför är inställningen till USA:s krigföring mot Kuba ett väsentligt kriterium på om man vill gynna demokratins utveckling i detta land. I den frågan slirar många liberaler.
Ordet demokrati brukar översättas med folkstyre. Om folkstyre ska råda som allmän princip för samhället blir det intressant att fråga vilka delar av samhället som underordnas demokratins princip och vilka delar som hanteras privat och individuellt.
De delar av samhället som styrs privat och individuellt styrs inte demokratiskt. På dessa områden är det penningens makt som råder. Där är vi inte lika. Där gäller inte en människa en röst.
Vi anser att det största hotet mot demokrati i dag kommer från en strävan att privatisera allt större delar av människors liv och vardag. Till detta undandragande av större och större delar av samhällslivet från demokratin bidrar inte sällan liberaler. Detta faktum borde vänstern tydligt betona.
En klassisk fråga när det gäller demokrati är: Demokrati för vem? En annan fråga är: Demokrati över vad?
Där demokrati inte råder, så är det en annan princip som råder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
17 kommentarer:
Vilken dags Studio Ett var detta? Lät intressant, så jag vill gärna lyssna.
Ursäkta oss! Det var inte Studio ett utan onsdagens P1 morgon. Vi har nu skapat en länk på förstasidan.
En sak jag undrat länge: Är ni fler som skriver tillsammans eller har det blivit någon slags gimmick att skriva i pluralis majestatis?
Ingerö: Raketerna är flera, minst två personer. Tyvärr har jag bara träffat en utav dem hittills.
Vi äro tusenden!
Persson,
Jo, fast även i gruppbloggar brukar skribenterna skriva var och en för sig, så att säga. De här måste ju bokstavligt talat sitta tillsammans och fatta majoritetsbeslut om vad de ska tycka.
Eller så är det helt enkelt en kommunistisk variant av Bibeln och Jesus möte med en besatt man...
"What is thy name?"
"Legion, for we are many"
:-)
Relevant i sammanhanget kanske också är att tala om demokratier, i plural alltså. Sverige och majoriteten av västvärldens länder har en form av demokrati. En gång var fjärde år får medborgarna utöva demokrati.
Matroserna i Kronstadt utövade t ex en helt annan form av demokrati. Demokratin behöver ständigt reformeras, debateras och problematiseras. Och framför allt skyddas från högerns inneboende tendens att förespråka elitstyre.
Man bör reflektera över förhållandet demokrati och jämlikhet.
Formell demokrati i meningen en människa en röst är bra. Men om denna formella demokrati förverkligas i ett socialt ojämlikt samhälle, så kommer olika människor att väga olika. Dvs den ena människan väger mer än den andra.
Därför innebär social jämlikhet ett förverkligande av demokratins idé. Om människor är någorlunda jämlika i socialt hänseende, så kan principen om en människa en röst bli verklig.
Därför är kampen för social rättvisa också en kamp för att förverkliga demokratin - för att göra demokratins idé möjlig.
Socialism är begreppsmässigt en strävan efter social rättvisa.
Socialism handlar alltså om att förverkliga demokratins idé.
"Inte ens Sovjetunionen tog avstånd från demokrati. I stället förespråkade man en särskild form av demokrati - sovjetdemokratin."
Nej. Sovjetunionen tog en särkild form av diktatur, och KALLADE det demokrati. Det är en rätt viktig skillnad.
"Ibland framför kritiker av marxismen att begreppet proletariatets diktatur är ett bevis för att socialister vill ha diktatur i stället för demokrati. "
Nej, det är ett bevis för att dom socialister som är för proletariatets diktatur inte anser att demokrati är viktigt. Man sätter demokratin i baksätet, eftersom man tänker sig ha en period av diktatur.
"Även detta stadium kännetecknas av att majoriteten av folket ska delta i utövandet av styrelsen."
Det gör det inte alls. Det kännetecknas av att den grupp som anses vara arbetarklass skall styra. Och att dom som inte är arbetarklass, inklusive kälkborgare, skall förtryckas.
"Vi talar här om begreppets innebörd i marxistisk teoribildning."
Ja, jag också.
"Därför är inställningen till USA:s krigföring mot Kuba ett väsentligt kriterium på om man vill gynna demokratins utveckling i detta land."
Det är knepigt att ha en inställning till nåt som inte existerar.
"Om folkstyre ska råda som allmän princip för samhället blir det intressant att fråga vilka delar av samhället som underordnas demokratins princip och vilka delar som hanteras privat och individuellt."
Ja. Och här slirar socialister, som väldigt ofta ser demokrati enbart som "majoritetsbeslut" och inte sätter upp nån gräns om vad som skall hanteras privat och individuellt. Om man istället ser demokrati om ett medel, såväl som en förutsättning, för frihet och jämlikhet, så inser man ju snabbt att så mycket som möjligt skall hanteras privat och individuellt. Det finns ingen anledning att göra statsaffärer av sådana val som inte påverkar andra.
"De delar av samhället som styrs privat och individuellt styrs inte demokratiskt."
Se där, även du sätter ekvivalens mellan demokrati och majoritetsstyre. Det är odemokratiskt att jag får välja vilken färg jag skall ha på strumporna. Det är klart att med den definitionen av demokrati så är inte någon vettig människa demokrat. :)
"Socialism är begreppsmässigt en strävan efter social rättvisa."
Visst. Men det är bara EN sådan strävan, och det är dessutom en som har visat sig inte fungera i praktiken. Socialism är alltså inte ekvivalent med demokrati, vilket ofta är ett antagande som vänstern gör.
Det var då mycket prat om demokrati utan en klar definition av begreppet. Back to basics. Den gängse definitionen av demokrati är ungefär "stat där beslut i statsangelägenheter fattas enligt majoritetsprincipen". Någon däremot? Majoritetsstyre eller folkstyre är väl att uppfatta som synonymer.
Jag tror inte att någon vill att demokratier ska ha rätt besluta om precis vad som helst (val av strumpfärg t.ex.). Därför är det viktigt att väl avgränsa vad som avses med "statsangelägenheter" i det ovanstående. Demokratier har annars all möjlighet i världen att ta beslut med fruktansvärda konsekvenser för minoriteter: slaveri, etnisk rensning, tvångssterilisering, osv. Av denna anledning försvarar liberaler en uppsättning av individuella rättigheter som begränsar demokratin genom att att konstatera vad som inte kan anses vara statsangelägenheter.
Alltså:
"De delar av samhället som styrs privat och individuellt styrs inte demokratiskt."
Rätt. Med "privat" avses det som inte är statsangelägenheter, och därmed utanför demokratins sfär. Vi kan kalla detta "odemokratiskt" om du vill. Det är inte på något vis definitionsmässigt dåligt.
"Vi anser att det största hotet mot demokrati i dag kommer från en strävan att privatisera allt större delar av människors liv och vardag."
Ja, privatisering är förstås ett "hot" mot demokrati i meningen att den inskränker (den demokratiska) statens omfång. Men man kan inte rimligen sätta likhetstecken mellan demokratins angelägenheter och "människors liv och vardag". Snarare är en alltför omfångsrik demokrati ett hot mot människors "liv och vardag", eftersom nästan inga angelägenheter får vara privata.
"Till detta undandragande av större och större delar av samhällslivet från demokratin bidrar inte sällan liberaler."
Ja! Och med all rätt!
"Majoritetsstyre eller folkstyre är väl att uppfatta som synonymer."
Mnja. Jag tycker det är viktigt att skilja på ett par olika begrepp.
0. Val. Att ha val eller omröstningar är inte demokrati. Se till exempel Kuba eller Sovjetryssland där man bara får rösta på en kandidat per plats.
1. Majoritetsomröstningar. Detta är inte heller samma sak som demokrati. Antingen för att inte alla får ställa upp (Iran) eller för att man fuskar (Kenya) eller för att staten har en total makt över media (Ryssland).
2. Majoritetsstyre. När majoriteten bestämmer. Kräver fria val och yttrandefrihet. Detta är inte samma sak som demokrati, eftersom majoriteten i detta läge kan bestämma att förtrycka minoriteten.
3. Demokrati. Fria, öppna val, yttandefrihet, och starka mänskliga rättigheter.
Lustigt att ni som vill företräda liberalismen undviker att beröra huvudpunkten i bloggningen: förhållandet mellan demokrati och jämlikhet.
Lennart:
Yes, det är bra att skilja på begrepp. Punkt 0-1 är rena statskupper, jag tror nog att vi är överens om att de inte kvalificerar sig som demokrati. Punkt 2 var min definition av begreppet demokrati.
Problemet vid punkt 3 är att mänskliga rättigheter strikt inte är förenliga med majoritetsstyre. Om denna definition ska fungera måste man här klargöra att rättigheter övertrumfar majoritetsbeslut, och vi måste vara överens om att det enbart handlar om negativa rättigheter; de s.k. "positiva rättigheterna" står i motsatsförhållande mot de övriga. Om vi är överens om detta så kör i vind ... Men jag tror av någon anledning att raketerna inte håller med. ;)
Min poäng var att termen "demokrati" numera är så pass urvattnad att om man inte först uppbådar en någorlunda strikt definition så finns inget vettigt begrepp att diskutera överhuvudtaget.
Röda raketer:
Det var inte så värst tydligt att "huvudpunkten" i bloggposten var förhållandet mellan demokrati och jämlikhet.
Men ok. Vad menar du med jämlikhet? Är det frågan om alla människors lika rättigheter? Vilka rättigheter? Som sagt, de negativa står i motsatsförhållande till majoritetsstyre, eftersom majoriterer förtrycker minoriteters rättigheter. Positiva rättigheter däremot, dvs. olika gruppers anspråk på statliga medel, är beroende av staten och därmed av majoriteten (fast detta är också en självmotsägelse, då minoriteter aldrig kan få samma rättigheter). Så vad exakt är det du vill säga?
Den klassika liberala inställningen är i alla fall tydlig: jämlikhet i form av lika negativa rättigheter står över majoritetsstyre.
Röda raketer: "Lustigt att ni som vill företräda liberalismen undviker att beröra huvudpunkten i bloggningen: förhållandet mellan demokrati och jämlikhet."
Det berörs i allra högsta grad, både i din definition av jämlikhet (staten bestämmer allt) och min (mänskliga rättigheter), eftersom det som diskuterades var vad staten skall bestämma över.
Men visst. Vi skrev inte ut det med stora bokstäver, utan man får tänka lite själv också.
Roland:
"och vi måste vara överens om att det enbart handlar om negativa rättigheter;"
Dom rättigheterna som måste vara uppfyllda för att det skall vara en demokrati är dom grundläggande mänskliga rättigheterna, och däri ingår rätten till mat, husrum, utbildning och sjukvård.
Så svaret på det är nej, det är vi inte överens om.
Ett land som har en stor outbildad underklass är inte demokratiskt i nån rimlig mening, då denna underklass, som kanske inte ens kan läsa, och definitivt inte har någon möjlighet att göra vettiga politiska val, kan inte kallas demokratiskt, då den utbildade överklassen är dom enda som har praktiskt tillgång till den politiska makten och mediamakten.
Bra! Nu börjar diskussionen bli intressant!
Och för en gångs skull är vi överens med Lennart!
Vi anser också att positiva rättigheter är en viktig del av demokratin. Som vi sa i vår bloggning måste "deltagarna i ett demokratiskt sammanhang" vara "någorlunda jämlika varandra för att demokratins idé ska fungera".
Det vi menar här är att människors ställning i samhället måste vara någorlunda jämlika (socialt, ekonomiskt, utbildningsmässigt) för att idén om en människa en röst ska bli verklig. Hela den idén går ut på att människor ska väga lika. Därför har begreppet jämlikhet i allra högsta grad med demokrati att göra. Utan jämlikhet blir demokrati lätt en formalitet eller kuliss.
"Dom rättigheterna som måste vara uppfyllda för att det skall vara en demokrati är dom grundläggande mänskliga rättigheterna, och däri ingår rätten till mat, husrum, utbildning och sjukvård."
Hoppla. Då har vi plötsligt en definition av demokrati som många av de länder vi normalt kallar demokratier inte uppfyller. Och många väletablerade politiska partier måste då kallas antidemokratiska.
Jag tror inte att det är en bra idé att ta samtliga egenskaper man vill se inom sitt idealsamhälle och kalla det för demokrati. Demokrati är ett basalt begrepp, en sorts minsta gemensamma nämnare för samhällen där folket genom direkta majoritetsbeslut eller val av representanter har möjlighet att forma sin stat. Om man utvidgar begreppet till att innehålla diverse favoriter från sin egen politiska uppfattning, som rätt till semester och statligt understött kulturliv (saker som också står på FNs lista över rättigheter), så blir det ett urvattnat begrepp som inte alla kan ställa upp på. Dessa är kanske bra saker, men de är inte fundamentala för folkets möjlighet att styra sin egen stat.
Det känns rent oärligt att kapa åt sig ett ord på detta vis: det är ungefär som att definiera tryckfrihet som rätten att få statligt stöd för sin egen blaska, så att man därefter kan stämpla alla som inte vill ge en dessa pengar som förspråkare av censur.
Jag håller med om att utbildning och någorlunda social standard är viktiga för att demokrati ska fungera effektivt, för att väljarna ska kunna göra informerade val. Och man kan tala om problem för demokratin om dessa saker inte fungerar väl. Men jag tycker inte att sättet på vilket ett samhälle organiserar t.ex. utbildning kan anses vara en del av demokratibegreppet.
"Jag håller med om att utbildning och någorlunda social standard är viktiga för att demokrati ska fungera effektivt,"
Det var ju det jag sa. Vad var oklart?
"Men jag tycker inte att sättet på vilket ett samhälle organiserar t.ex. utbildning kan anses vara en del av demokratibegreppet."
Jag sa inget om *hur*.
Skicka en kommentar