En del borgerliga skribenter har blivit upprörda över att sångaren Mikael Wiehe sjunger på solidaritetsfester för Kuba. Vi skulle bli upprörda om han inte gjorde det.
I fredagens
Studio ett debatterade Wiehe med redaktören för Norra Skåne
Johan Hammarqvist. Det var en principiellt intressant diskussion. Wiehes främsta argument var att Kuba i jämförelse med andra länder i den region där Kuba ligger hanterat mänskliga rättigheter bättre än andra. Hammarqvist tycker att man ska bortse från jämförelser med andra och betrakta Kuba för sig.
Wiehes andra argument är att Kuba under 40 år utsatts för aggression från världens främsta supermakt, grannen USA. Hammarqvist vill även bortse från sådana småsaker.
Enligt Amnesty International finns det 69 samvetsfångar på Kuba. Det tycker Wiehe är 69 för mycket. Samtidigt konstaterar han att i grannländer har tiotusentals människor dödats. I jämförelse är Kuba därför bättre.
Om vi inte ska jämföra länder utifrån den omgivning de befinner sig i (som Hammarqvist tycker), blir frågan varför Hammarqvist väljer att prata om just Kuba. Varför inte tala om något annat land i regionen - och för sig. Varför just Kuba? Kan det ha att göra med att Bush-regeringen i USA vill att vi ska fokusera på Kuba?
Det är intressant att borgerliga debattörer vill att vi ska bortse från de omständigheter och de sammanhang som länder befinner sig i.
Många människor som bor i regionen uppskattar Kuba. Det hade de aldrig gjort om Kuba varit den "diktaturregim" som Hammarqvist skriver om. Den kubanska revolutionen hade heller aldrig överlevt om den inte medfört något positivt.
I land efter land i Latinamerika vinner vänstern val. Kuba har i detta sammanhang varit en förebild - ett hopp om att en annan värld är möjlig.
-------
Mikael Wiehe om Kuba."Wiehe hyllar diktaturen Kuba"