Björklund sänker ribban

Folkpartiet gick till val på mer kunskap i skolan. Men när valet väl är vunnet lägger den nye skolministern Jan Björklund (fp) fram förslag om motsatsen.

I ett inlägg på DN Debatt förordar Björklund en reformering av gymnasieskolan. Den går ut på en tydlig uppdelning av gymnasiet i tre delar. En inriktning ska leda till högskolebehörighet, en inriktning ska leda till yrkesexamen och en inriktning ska leda till lärlingsexamen.

"Elever som läser program med yrkes- eller lärlingsinriktning får själva välja om de vill läsa in teoretisk högskolebehörighet eller inte", skriver Björklund. Det betyder att det normala inte blir att få högskolebehörighet. Den blir i stället något man måste läsa in extra.

Och Björklund fortsätter: "En något lägre ambition i teoretiska ämnen skall i gengäld kompenseras med högre ambitioner i yrkesämnen i en yrkesexamen. Något fog för resonemanget att en ny gymnasiepolitik skulle sänka kraven på yrkeselever finns således inte, såvida man inte med automatik betraktar yrkesämnen som mindre värda än teoretiska ämnen."

Denna politik kommer att leda till att de elever som inte läser in de extra kurserna begränsas i sina framtida studiemöjligheter. Frågan är varför vi ska begränsa yrkeseleverna? Beror det på att Björklund inte tror att de kan klara kurserna som ger högskolebehörighet?

Vad är det för kurser vi talar om? En snabb titt på kursinfo för de yrkesförberedande programmen ger svaret.

Alla elever måste klara B-kursen i svenska och A-kurserna i engelska och matematik, lite naturkunskap, religion, samhällskunskap, ett estetiskt ämne och idrott. Detta handlar om grundläggande kurser som inte ligger på någon hög akademisk nivå. Det är kurser som inte sträcker sig särskilt långt utöver det som eleverna får i grundskolan. Det är kunskaper som yrkeseleverna väl behöver för att kunna arbeta.

Det kan vara bra om elever på fordonsprogrammet lär sig att läsa bilens instruktionsbok på engelska. Det kan vara en fördel om vi får byggnadsarbetare och elektriker som kan lite matte. Det blir smått absurt när folkpartiet som vill att invandrare ska språktestas inte tycker att yrkeselever behöver läsa svenska.

Med den tekniska utvecklingen blir praktiska yrken allt mer teoretiska. Gruvarbetare sitter framför datorer. En bil som i dag rullas in på verkstaden är inte längre bara skruvar och muttrar, utan en dator.

De sänkta ambitionerna för yrkeseleverna torgförs nu med ord som att respektera "elevers olikheter och möta varje elev utifrån dennes behov" (regeringsförklaringen). Maud Olofsson har i valrörelsen talat om att en del elever lär med huvudet, andra lär med händerna.

Den borgerliga alliansens politik på detta område andas den gamla fördomen att om man inte är teoretiskt lagd, så är man praktiskt lagd. Det finns ingenting som tyder på att mänskligheten skulle vara uppdelad på det sättet. I verkligheten går teori och praktik hand i hand.
-------
Förtydligande:
Vi har nu kollat igenom Björklunds presskonferens med anledning av förslagen kring gymnasiet. Den gör oss ännu mer förvånade. Det enda som regeringens utspel kommer att innebära de närmaste åren är att inget händer ute i skolorna.

Den reform som var avsedd att lösa delar av gymnasiets problem redan nästa år blåses av till förmån för en större förändring som ska sjösättas i närheten av nästa val 2010. Om borgarna förlorar det valet kanske den aldrig genomförs. Det kan innebära att de närmaste årens borgerliga skolpolitik blir ett intet. Eller en tummeott, ett uttryck som Björklund använde flera gånger under presskonferensen.

Bedöm själv: Windows Media eller Real Media
-------
Frihet&Framsteg skriver om den nya regeringens skolpolitik under rubriken "Arbetare, bliv vid din läst".