Aristoteles var ingen demokrat. Han förordade bland annat monarki och aristokrati. Men han var en logiskt tänkande människa och hade uppfattningar om vad demokrati innebär.För Aristoteles handlade den politiska kampen oftast om fåmannavälde (oligarki) eller demokrati (allas välde).
Det råder oligarki när de rika härskar utan hänsyn till de fattiga, demokrati när makten ligger i händerna på de fattiga och dessa försummar de rikas intressen. Aristoteles hade alltså en revolutionär syn på demokrati.
"Demokratien", säger Aristoteles, "uppkommer genom den åsikten, att människor som alla är fria bör vara jämlika i alla avseenden, oligarkien genom den åsikten, att människor som i vissa avseenden är överlägsna framträder med för stora anspråk."
Att vara demokrat betyder alltså, enligt Aristoteles, att eftersträva jämlikhet mellan människor på alla områden. Den som förespråkar ojämlikhet mellan människor, till exempel då det gäller inkomster eller ägande, kan inte betraktas som någon demokrat - i Aristoteles mening.
"All bristande jämlikhet i samhället beror i det långa loppet på ojämn fördelning av inkomsten", skriver Bertrand Russell i sin bok Västerlandets filosofi i en kommentar till Aristoteles betraktelse. "Detta är ett av de viktigaste argumenten för demokratien".
Aristoteles omtalar att de grekiska oligarkerna i vissa stater avlade en ed med följande lydelse: "Jag vill vara en folkets fiende och tillfoga det all den skada jag kan". Bertrand Russell kommenterar att reaktionärerna nu för tiden inte är så uppriktiga.
-------
En tidigare artikel:
Om demokrati
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar