Om socialistisk etik

De moralfilosofiska riktningarna pliktetik och konsekvensetik brukar ofta ställas mot varandra i den filosofiska debatten. Pliktetiken utgår ifrån att det finns vissa eviga värden eller regler som avgör om en handling är ond eller god. Konsekvenserna av en handling saknar betydelse inom denna etik. Det är handlingen i sig som är ond eller god. Pliktetikerns dilemma är då en handling som anses vara av godo leder till dåliga resultat. Som Samuel Johnson sa: Vägen till helvetet är stenlagd med goda föresatser.

Konsekvensetiken (däribland utilitarismen) hävdar motsatsen. En handling är aldrig ond eller god i sig. Det är endast konsekvensen eller resultatet av en handling som avgör om handlingen är ond eller god. Konsekvensetikerns dilemma är att det ibland kan vara svårt att i förväg avgöra vilken handling som leder till de bästa resultaten.

Båda dessa riktningar är ensidiga och förmår inte att allsidigt analysera människans etiska dilemma. En socialistisk etik bör därför undvika att låsa sig i den ena eller andra fållan och i stället inrikta sig på en analys av helheten i det mänskliga handlandet.

En socialistisk analys av moralen bör på samma sätt som den historiska analysen betrakta människors handlingar mot bakgrund av det samhälle människan lever i. Och i detta samhälle beakta människan som ett skapande subjekt, som genom sin aktivitet (praxis) sätter sig i förbindelse med sin omgivning (objektet) för att omforma den efter sina egna behov, tycke och smak.

I denna helhetssyn ryms för det första en analys av människors avsikter. Marx betonar i Kapitalet att människans förmåga till medvetet handlande är det som är specifikt mänskligt. Människan tänker först ut vad hon vill göra i sitt huvud för att sedan göra det hon tänkt i praktiken. Denna del av det mänskliga handlandet - avsikten - måste utgöra en viktig beståndsdel i en socialistisk etik.

Men det räcker inte. Även handlingen i sig rymmer moraliska implikationer. Där ryms en lagrad historisk erfarenhet. Människornas historiska erfarenhet av de resultat som mänskliga handlingar brukar leda till formuleras av människor till lagar, regler och plikter. Dessa lagar och regler förändras genom historien beroende på vilket samhälle människorna lever i.

Men inte heller detta räcker för att skapa en helhet i det moraliska dilemmat. Även konsekvenserna, de eftersträvade resultaten, måste bedömas. I varje klassamhälle har människor olika intressen som avgör vad som är eftersträvansvärt. Människor med olika intressen kan inte enas om vad som är eftersträvansvärt på de områden där intresset skiljer dem åt. För en kapitalist är det god moral att leva på andra människors arbete. För den utsugne är det god moral att avskaffa utsugningen. Därför blir moralfrågor i ett klassamhälle även klassfrågor.

Den socialistiska etiken begränsar sig inte till den enkla motsättningen plikt- eller konsekvensetik, utan rymmer en helhetssyn på mänskliga handlingar mot en historisk och samhällelig bakgrund. Socialister har det därför inte så lätt då det gäller att bedöma moralen. De måste se till helheten och tänka på allt. Men då detta väl är gjort blir den moraliska halten desto starkare.