Vänstern och skolan

Så har vi då tagit del av alla 14 punkterna i vänsterpartiets förslag till en likvärdig skola. Den punkt som handlade om att avskaffa läxorna var mindre lyckad. Hur är det då med övriga punkter?

Tja, ömsom vin och ömsom vatten, men tyvärr mest vatten. Det faktum att en fjärdedel av Sveriges grundskoleelever lämnar nionde klass utan fullständiga betyg berörs inte. Det borde vara en självklar vänsterfråga att kämpa för att alla elever ska få fullständiga betyg. Det borde vara prioritet nummer ett. Men det är det inte i de 14 punkterna. Frågan berörs som sagt inte alls.

Flera av de mest framträdande punkterna handlar om kringfrågor och inte om elevernas lärande. Skolan ska vara avgiftsfri är den första punkten. Enligt skollagen ska den vara det idag, men då skolor ändå tar ut vissa avgifter (i vissa fall betydande) kan det vara på sin plats att inskärpa detta.

Frukost i skolan. Det kan väl vara bra, men det känns inte som den näst mest prioriterade skolfrågan.

Kravet på att avskaffa läxorna har vi redan behandlat. Det motverkar i själva verket målet om en likvärdig skola.

Bort med betygen är ett gammalt krav från 1970-talet, som då riktade sig mot det dåvarande relativa betygssystemet. Det systemet var till för att sortera eleverna, inte att mäta kunskaper. Det var riktigt att bekämpa det. Dagens betygssystem är helt annorlunda. I dagens system finns kriterier för vad man ska kunna för att få ett visst betyg. Uppfyller man kriterierna så kan alla få högsta betyg. I vänsterpartiets förslag står att betygen "premierar ytliga faktakunskaper som inte sätts in i något sammanhang". Den som skrivit detta kan inte ha läst hur de nuvarande betygskriterierna är formulerade. (Läs själv och gör en egen bedömning!) Ett problem i sammanhanget är att kriterierna inte alltid följs av skolor och lärare, men det är inte betygens fel.

Feministiskt självförsvar är bra.

Den första riktigt viktiga punkten för elevernas lärande är vänsterpartiets betoning av skolbibliotekens betydelse. Bravo! Den punkten hade kunnat lyftas betydligt högre (som nummer två, kanske).

Det är också bra att partiet varnar för riskerna med att svensk skola håller på att förvandlas till en treämnesskola med bara svenska, matematik och engelska. Grundskolan bör åter ge en bred grundutbildning - humanistisk och naturvetenskaplig, estetisk och kreativ.

Partiet lyfter fram betydelsen av en god skolmiljö och skolhälsovård. Det är bra, men ännu bättre hade varit om partiet hade vinklat frågan utifrån att skapa goda lärmiljöer för eleverna, dvs miljöns betydelse för lärandet som i sin tur inverkar positivt på hälsan. På samma sätt betonas också skolgårdens betydelse för eleverna. Men även här saknas lärandeperspektivet.

Behöriga lärare är viktigt för en god kvalitet.

Frågan om elevernas makt och inflytande är vagt formulerad. Den frågan hade förtjänat en djupare diskussion om elevens möjlighet att få en undervisning anpassad till honom eller henne.

Det är bra att vänsterpartiet lyfter fram fritidshemmens betydelse. På senare år har denna verksamhet fått en allt mer oklar funktion och allt för lite resurser.

Den sista punkten i programmet handlar om ökade personalresurser. Visst är det bra med resurser. Men den viktigaste frågan i svensk skola i dag är att få de resurser som redan finns att verka mer ändamålsenligt. Sverige har mest resurser till sin ungdomsskola i världen. Men vi har inte de bästa resultaten.
-------
Uppdatering. Senare artiklar om skola och kunskap:
Gramsci och skolan
Favorit i repris