I fredagens Studio ett debatterade Wiehe med redaktören för Norra Skåne Johan Hammarqvist. Det var en principiellt intressant diskussion. Wiehes främsta argument var att Kuba i jämförelse med andra länder i den region där Kuba ligger hanterat mänskliga rättigheter bättre än andra. Hammarqvist tycker att man ska bortse från jämförelser med andra och betrakta Kuba för sig.
Wiehes andra argument är att Kuba under 40 år utsatts för aggression från världens främsta supermakt, grannen USA. Hammarqvist vill även bortse från sådana småsaker.
Enligt Amnesty International finns det 69 samvetsfångar på Kuba. Det tycker Wiehe är 69 för mycket. Samtidigt konstaterar han att i grannländer har tiotusentals människor dödats. I jämförelse är Kuba därför bättre.
Om vi inte ska jämföra länder utifrån den omgivning de befinner sig i (som Hammarqvist tycker), blir frågan varför Hammarqvist väljer att prata om just Kuba. Varför inte tala om något annat land i regionen - och för sig. Varför just Kuba? Kan det ha att göra med att Bush-regeringen i USA vill att vi ska fokusera på Kuba?
Det är intressant att borgerliga debattörer vill att vi ska bortse från de omständigheter och de sammanhang som länder befinner sig i.
Många människor som bor i regionen uppskattar Kuba. Det hade de aldrig gjort om Kuba varit den "diktaturregim" som Hammarqvist skriver om. Den kubanska revolutionen hade heller aldrig överlevt om den inte medfört något positivt.
I land efter land i Latinamerika vinner vänstern val. Kuba har i detta sammanhang varit en förebild - ett hopp om att en annan värld är möjlig.
-------
Mikael Wiehe om Kuba.
"Wiehe hyllar diktaturen Kuba"
6 kommentarer:
och när högern vinner val där så är det givetvis för att pinochets chile varit en förebild...
Just det är en poäng:
Det finns ingen som kan vinna demokratiska val med Pinochet som förebild.
Däremot har vi flera latinamerikanska exempel på valvinnare som är positivt inställda till Kuba...
Hur kan det komma sig?
"Hur kan det komma sig?"
Enkelt. De lever nära Kuba och ser utvecklingen på ön och så jämför de med utvecklingen i sina egna länder.
Det visar på ett oerhört mod att våga rösta fram vänsterstyren när de samtidigt vet att USA kommer att göra allt de kan för att trakassera de länder där vänsterkrafter kommer till makten.
USA har dock ett problem. Man kan inte agera likadant mot de länder där vänsterkrafter tagit makten genom demokratiska val som man anser sig kunna mot Kuba som blev tvugna att kasta av sig oket från den korrumperade regimen genom en revolution.
Jag valde att tala om Kuba för att det var just diktaturen Kubas regim som Wiehe skulle spela till förmån för.
När ni vill jämföra med andra länder i regionen så gissar jag att ni gör det i ett försök att blanda bort korten. Ju mer ni lyckas tala om andra länder desto mindre pratas det om förtrycket på Kuba. Sedan kan jag konstatera att både ni och Wiehe försöker jämföra äpplen och päron när ni ska jämföra siffror mellan olika länder och Kuba. När det kommer till Kuba pratar ni om de 69 samvetsfångar som finns just nu, inte om dem som regimen historiskt sett gett sig på. När det kommer till andra länder talar ni och Wiehe om en längre tidsperiod. Jag tycker att det är en ohederlig argumentation.
Nej, vi försöker inte vara ohederliga. Men en allmän regel bör vara att man jämför länder med den omgivning och de förutsättningar som de befinner sig i.
Sanningen är väl den att varken du eller andra borgerliga företrädare har uppmärksammat hur USA under många årtionden understött diktaturregimer i Latinamerika. Den kubanska revolutionen var en motreaktion mot detta. Och den har visat för Latinamerikas folk att en annan värld är möjlig. Därav det stöd som Kuba har i den delen av världen idag.
Den fråga vi ställer oss är varför du och andra borgerliga företrädare nu plötsligt intresserar er alldeles särskilt för bara ett av de länder som drabbats av Monroe-doktrinen. Men inte för de andra. Och den geografiska, sociala och politiska kontext de befinner sig i.
Vi har tidigare på denna blogg försökt diskutera varför Finland allierade sig med Hitler under andra världskriget. I den diskussionen var omständigheterna, den geografiska och politiska situationen avgörande för våra borgerliga kontrahenter. Det tyckte vi också, men vi anser att Finland hade kunnat välja annorlunda.
När det gäller Kuba blir landets omgivning plötsligt ointressant för borgerliga företrädare.
Det går naturligtvis att hävda att man ska motsätta sig förtryck mot oliktänkande oavsett i vilket sammanhang det än uppträder. Det kan vi också tycka - i största allmänhet. Det är tyvärr en allt för enkel argumentation. Tyvärr är det inte så som den verkliga världen fungerar.
Alla länder kan hamna i situationer där regeringar inskränker friheter och rättigheter på grund av yttre hot. Vi kan se exempel på det i hur vårt eget land agerade under andra världskriget. Vi kan idag se hur vårt eget land och många andra länder inskränker friheter och förstärker övervakning av potentiella säkerhetsrisker på grund av "hot från terrorismen".
Vi uppfattar Wiehes hållning i Kuba-frågan som ett sätt att problematisera. Vi uppfattar hans ställningstagande som ett stöd till de människor i Latinamerika som vill att Latinamerika i framtiden inte ska vara slavar under USA. På det sättet är Kuba ett exempel på att en annan framtid är möjlig. På senare tid har fler länder blivit sådana exempel, men de får inte något stöd från Norra Skåne.
Vi uppfattar din hållning som ett understöd till George W. Bush kampanj mot Kuba. Även Bush vet att USA:s historiska agerande mot Latinamerika är en black om foten för USA i dagens Latinamerika. Därför vill Bush bortse från denna historiska kontext.
Så även du.
"Vi uppfattar Wiehes hållning i Kuba-frågan som ett sätt att problematisera"
Men varför det? Han problematiserar inte, han ställer upp och sjunger på en stödgala till en diktatur. Det är inte att problematisera.
Och hans artiklar i DN är inget annat än "Kuba är dumma, men USA oc också dumma" och att USA är dumma är inget hållbart argument, bara en undanflykt.
Och varför är ni inte intresserde av att problematisera i andra frågor om Kuba nu skall problematiseras? I Irak-frågan, där valet stod mellan två dåliga val, där finns det massor att problematisera. Men gör man det, då anklagas man för att stödja massmord. Hur konsekvent är det?
I Kuba-frågan är det inte ett val mellan två dåliga saker. Det finns nämligen ett tredje val: Demokrati. Men det verkar ni vilja ignorera.
"Vi uppfattar din hållning som ett understöd till George W. Bush kampanj mot Kuba."
Återigen: Varför det? Ingen har yttrat nåt sådant stöd. Varför tror ni att människro som säger att Castro är en diktator automatiskt stödjer Bush i allt han säger. HUr tänker ni då?
Jag stödjer tametusan inte Bush i nånting. Men tänka sig, jag är för demokrati på Kuba ÄNDÅ. Det går att vara mot Bush och mot Castro samtidigt, sörrö. Får människor som jag inte plats i er förträngda världsbild, eller vad är problemet?
Skicka en kommentar