I söndagskvällens Agenda introducerades Utspelet där Maud Olofsson oemotsagd fick lägga fram sina åsikter. Och vad väljer hon? Hon vill betona individen och individens möjligheter, föga överraskande. Hon väljer ett retoriskt grepp som bygger på en myt - att borgerligheten skulle bry sig mer om enskilda individer än socialister.
Detta gäller i varje fall inte enskilda individuella ungdomar. I deras fall vill Maud Olofsson och centerpartiet avskaffa anställningstryggheten.
I verkligheten är det socialisterna som värnar individens rättigheter. Redan i Kommunistiska manifestet talade Marx om "en sammanslutning, vari envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling".
Arbetsrätten är ett bra exempel på en rättighet som gynnar individen. Det är bra för individer som hotas av uppsägning att det finns lagar och regler som gör att man inte kan bli av med jobbet från en dag till en annan. Det är bra att det finns partier som försvarar dessa rättigheter för individen. Till skillnad från Mauds centerparti.
Men Mauds "individer" är förmodligen några andra än dem som har nytta av anställningstrygghet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Borgerligheten har väl aldrig stått för individen utan snarare på en socialdarwinistisk filosofi som rätt och slätt kallas nyliberalismen. (Alt. den klassiska liberalismen)
http://www.arbetarpartiet.blogspot.com/
Nej, borgerligheten har aldrig stått för alla individers fria utveckling. Endast de rika individernas frihet.
Detta är väl något för er att läsa alla ni som värnar kommunismen.
http://www.svd.se/dynamiskt/brannpunkt/did_12012708.asp
Sture: Som vanligt är du dålig på att föra fram din sak. Jag antar att du har förstått att man kan kalla sig kommunist och på samma gång avsky de "realsocialistiska" ländernas system?
Debattartikeln du länkade till verkar i största allmänhet förvirrad. Har hon över huvudet taget läst 'kommunistiska manifestet'?
Kan du kortfattat beskriva vad du tycker är så bra med artikeln i fråga? Hur hade du tänkt dig att den skulle få mig att sluta att eftersträva ett klasslöst samhälle där envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling?
Sture: Skulle du inte som en omväxling kunna kommentera det som blogginlägget handlar om?
Berra, jag skall svara i sak. Innan arbetsmarknaden sönderreglerades med arbetsrätten med början av 70-talet fanns jobb över allt. Dåliga jobb o bra jobb, var du missnöjd bytte du till något bättre. Studier kunde enkelt kombineras med deltidsarbete, visserligen till lägre lön, men universitetslivet gick att leva för den som ville.
35 år efter finns inga jobb för ungdom och som potentiell arbetsgivare vägrar jag envetet att själv anställa. Varför skulle jag? Att anställa är som att adoptera barn. Mina vuxna har flugit ur huset och tänker inte skaffa mig nya igen. Jag har blivit stämd med stöd av LAS, vunnit målet men torskat på 100 tusentals kronor för arvoden som motparten i konkurs inte kan betala.
Jag skulle aldrig satsa 3 millar av egna pengar för att driva verksamhet och anställa folk i detta land. Regelverket är förfärligt och fackföreningar och skatter förfärliga. Kolla bara Byggnads tilltag i Vaxholm. Där åker dom dessbättre dit i EG-domstolen.
Men det ges andra möjligheter. Speciellt i forna kommunisterländer där man levt under diktatur, regleringar och förnedring. Med en lika och platt skatt bygger dessa människor sig nu en framtid. De tror på sig själva efter att så gruvligen blivit berövade allt av statsapparaten. Det är tämligen enkelt att driva företagsamhet från andra sidan Östersjön eller någon annan stat med samma tragiska bakgrund under kommunismens tunga ok.
Tror du valet är speciellt svårt att göra för den som vill driva ett företag? Tror du att eran politik kan vinna någon framgång inom EU med fri rörlighet av personer, kapital, varor och tjänster. Drömmen om en stor kommunistisk stat och omfattande socialiseringar är och förblir en "akademisk" dröm/illusion. Marxismen som ideologi har överlevt sig själv, det är inte ens möjligt längre att bygga det land ni önskar. Du måste vår nya grundlag EU-fördraget förkastas. Men det är väl enkelt gjort kan tänka. Lag och rätt har aldrig stått i högsäte inom socialismen och öststaterna forna folkdomstolar. Dessutom har ni mage att kalla allt det ni företräder som demokrati.
Tack för att du enkelt klargör en viktig konflikt i dagens samhälle, nämligen klasskampen. Kampen mellan arbetarklass och borgarklass om makten över arbetet.
LAS är ett resultat av denna kamp. Ett resultat som om det inte urvattnas ger arbetarna större makt över sina arbetsplatser. Du som arbetsgivare i sin tur förlorar givetvis genom den makt att avskeda folk hur som helst.
Makt är ett nollsummespel och det är inte underligt att du motsäger dig det inskränkande av din makt över arbetsplatsen som LAS innebär. Att du inte tycker om att Byggnads försvarar arbetarklassens landvinningar i Sverige är förståelig i och med att dina intressen ligger hos borgarklassen.
Själv vill jag ha en anställningstrygghet som inte baseras på att jag kysser arbetsgivarens röv.
Klasskampen går helt enkelt mellan de som du som har råd att anställa och de som inte har råd att inte vara anställda.
Den grundläggande frågan att ställa sig är varför det finns de som har råd att anställa och de som inte har råd att inte vara anställda.
Hur kommer det sig att du kan "satsa tre millar av egna pengar" medan de flesta andra inte kan det?
Hade inte LAS och skatteregleringen funnits hade jag anställt 3-5 pers, men varför skaffa sig onödiga problem? Dessutom får jag enligt 3:12 reglerna knappt göra utdelning, däremot ha dem i fonder med 30% skatt. Det finns inget motiv för att anställa och driva företag med de risker det innebär, det blir bara bekymmer o elände. Jag vet av egen erfarenhet.
I f d kommunistländer o ett system som du förespråkar har de kastat av sig det tunga oket av förtryck o diktatur. Planekonomin gick som bekant åt helvete. Där kan man satsa, låt säga göra en mille i vinst, betala 20% skatt och göra utdelning på resten. Du är väl inte så urbota naiv så du tror någon satsar på Sverige om de kan undvika, här får du kanske 250 loppor i fickan att jämföra med 800. Då är man rejält korkad.
Nä, ni kan stå här med er fina arbetsrätt till det inte finns en kotte som vill driva företagsamhet. Det blir inte mycket att gnälla över.
Sen kan jag satsa det tredubbla om så är, men vill inte. Vägen till denna rikedom är kantad med inbetalning av skatter i klassen 75-85 millioner. Jag har varit en synnerligen dum o nyttig samhällsmedborgare. Hur mycket nytta och hur mycket har du själv bidragit med till svenska staten.
Berra, vad tyst det blev plötsligt! Eller tycker du kommunismen skall beröva mig även den "sista" tionden av det jag åstakommit, d v s ha slitit under 30 år gratis för dig och dina gelikar.
Frågan kvarstår ändock. Hur mycket har du själv betalat och bidragit med till välfärdstaten? Förmodligen inget, du är sannolikt en av alla de jag betalat för.
Berra, ...... har du satt Marx floskler i halsen???????
Ta det lugnt, jag har inte tid att svara ordentligt just nu. Jag arbetar...
I väntan på nåt gott kan du ju fortsätta att fundera på det sista jag skrev:
"Hur kommer det sig att du kan "satsa tre millar av egna pengar" medan de flesta andra inte kan det?"
Av det enkla skälet att jag jobbat ihop dem, vilket du också kan om du orkar och vill. Fast det är jobbigt, det lovar jag dig.
Det håller inte att avundsjukt sitta på arslet och gnälla för att andra har det bättre, Marx eller inte. Lägg in ett kol grabben skall du se det ordnar sig. 90% betalar du ändå till staten så stålarna kan du behålla med gott samvete, eller hur?
Skicka en kommentar