Tsunami

Vi har i en tidigare text kommenterat det svenska spelet kring tsunamikatastrofen. De borgerliga partiledarna gjorde tidigt politik av regeringens inledande handfallenhet i frågan. I dag satte KU-förhören om statsrådens ansvar igång. För den borgerliga oppositionen ger det en möjlighet att ifrågasätta regeringen, i första hand statsministern och utrikesministern.

Det blir allt mer uppenbart att vi inte kommer att få en allsidig belysning av olika parters ansvar i katastrofen. KU-förhören riktar enbart in sig på regeringens och utrikesdepartementets krisberedskap. Det har redan konstaterats att den var bristande. Däremot kommer till exempel inte resebolagens ansvar att belysas. Det borde göras i en allsidig granskning. Det var ju trots allt de som transporterade turisterna till ett riskområde. Det var resebolagen som placerade dem i osäkra hotell vid Thailands stränder.

I debatten har Laila Freivalds kritiserats för att hon inte tittade på tv annandag jul förra året. I söndagens DN konstaterar Vilgot Sjöman att Freivalds inte hade blivit mycket klokare om hon gjort det. Där framgick att två svenskar omkommit. Men Sveriges television kommer inte att granskas. "Själv upplever jag en tystnad när det gäller stora bitar av verkligheten", skriver Sjöman.

En fråga som heller inte diskuteras handlar om statens ansvar för svenska turister runt om i världen. Den förväntan som ligger i att svenska staten ska kunna skydda sina medborgare oavsett var de befinner sig är i stora stycken orimlig. Men vi kan inte förvänta oss en sådan diskussion ett valår. Den ger inte några politiska poäng.

Genom tsunamin upplevde Sverige en av de största katastroferna någonsin. Och denna gång på andra sidan jordklotet. Oavsett hur regeringen agerade dagarna efter katastrofen kunde den inte rädda dem som redan omkommit. Det tycks tyvärr vara nödvändigt att påminna om det

------------
Bild av tecknaren Emad Hajjaj från den 28 december 2004. Hajjaj intervjuades för övrigt av Rolf Porseryd i TV4:s Nyheterna i kväll.