Vill moderaterna avskaffa FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna? Åtminstone diskuteras saken på Svenska Dagbladets ledarsida av Tomas Idergard, tidigare förbundsordförande i moderata ungdomsförbundet, MUF, numera styrelseordförande i konsultföretaget United Minds.
Under rubriken "Det finns ingen rätt till arbete" resonerar Idergard:
"En bärande socialistisk och vänsterideologisk föreställning är nämligen den att det finns något som heter 'rätten till arbete', 'rätten till bostad' och så vidare - i vissa sammanhang sammanfört under samlingsbeteckningen 'sociala rättigheter' och konkretiserad i nästan varje lagparagraf, varje skattesats och varje bidragskrona i den svenska välfärdsstaten. I verkligheten finns det ingen levande person som har 'rätt' till ett arbete. Framför allt därför att en sådan rättighet - för att den inte ska vara ett slag i luften, en floskel att mata de allt glesare massorna av avlönade fack- och s-funktionärer i första maj-tågen med - kräver att någon annan har en skyldighet att anställa."
Antingen är Tomas Idergard okunnig eller så underlåter han bara att berätta att dessa rättigheter finns fastslagna i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som Sverige och alla FN:s medlemsländer förbundit sig att respektera. Dessa rättigheter erkänns sålunda inte bara av socialister, utan av alla medlemmar av FN-familjen.
De som öppet bekämpar de mänskliga rättigheterna är få och extrema, men de har tydligt plats på Svenska Dagbladets ledarsida.
"i ett fritt, civiliserat samhälle finns det ingen som har skyldighet att tillhandahålla en arbetsplats eller ett månatligt lönekuvert åt någon annan. I en fri ekonomi är arbete något som uppstår när vissa förutsättningar kan uppfyllas", skriver Idergard.
Han menar med andra ord att samhället inte bör ta ansvar för människors välfärd. Detta är en ståndpunkt som ligger långt bort till och med från konservativ idétradition. I den traditionen finns historiskt åtminstone en vilja till välgörenhet och sysselsättning, om än i delvis förnedrande former.
Det som utmärker ett civiliserat samhälle är att det värnar alla sina medborgares frihet och tar ansvar för allas välfärd. Detta till skillnad från djungelns lag, där endast den starke överlever.
Idergard har måhända rätt på en punkt, om vi tolkar honom välvilligt:
Det finns inga av naturen eller Gud givna universella och odelbara rättigheter. Vissa samhälleliga förutsättningar måste uppfyllas. Rättigheter uppkommer i mänskliga samhällen i den mån det finns politiska krafter som vill garantera dem.
De länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna kan göra det för att det inte finns tillräckligt starkt politiskt stöd för dem. Det är smickrande att Idergard uppfattar socialister och vänsterideologer som de mänskliga rättigheternas främsta garanter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Det parti som Idergard tillhör får väl markera vad det tycker om hans ståndpunkter.
Han har uppenbart tillgång till framträdande plats på Svenska Dagbladets ledarsida.
Den ledarsidan är moderaterna närstående.
Vi kan inte tolka situationen på annat sätt än att det finns krafter inom det partiet som gärna lyfter fram Idergards ståndpunkter.
Om inte annat har vi rätten att arbeta och hänga upp gardiner i Göran Persson regi. Det vill jag kalla meningsfullt arbete, plusjobb kallas det visst?
Hånar du möjligheten till arbete för dem som varit arbetslösa i två år eller mer?
Klankandet på att ge de utsatta möjligheter är precis den linje Idergard driver.
Att Idergard får en framträdande plats på ledarsidan i Svd, som stöder moderaterna och alliansen, tyder på att hans åsikter anses rumsrena, ja rent av intressanta av den ledarredaktionen är uppenbart.
Att Idergard nyligen var en ledande moderatpolitiker går inte att förneka.
Om en sådan medlem tar avstånd från mänskliga rättigheter är det viktigt att moderaterna klargör sin position. Är det förenligt med medlemsskap?
Hur Reinfeldt ser på sin medlems åsikter får han uttrycka själv.
Så länge tystnad råder på den fronten utgår vi från att åsikten är acceptabel inom "det nya arbetarpartiet".
Du raketen, Idegard är en fjolla och avhängd moderat. Det är sanningen. Moderaterna omfamnar numera den sinnessjuka arbetsrätten som lyckats göra en hel nation till bidragstagare och myglare. Byggnads förgår med gott exempel, stämpla och arbeta svart så mycket du orkar, sko dig allt du kan. Detta är verkligheten. I forna DDR hade "alla" arbete till stor förtvivlan. Det 10 kunde sköta och förvalta, sköttes av 30 i solidaritetens och arbetarklassens namn. Mynten var pressade av aluminiumfolie, sjönk inte ens när de kastades i vatten. Det är ett fint samhälle ni socialister förordad. Ni har redan förlorat den ideologiska kampen, men kämpar oförtrutet på likt era namnen i totalitära regimer som Iran, Cuba, Syrien och alla andra stolleländer.
Det gläder oss att ni, globaljuggler och anonymous, så ivrigt tar avstånd från Idergards angrepp på de mänskliga rättigheterna.
Med detta menar vi allvar.
Det ger oss en bättre grund för ett samtal kring hur vi kan göra vår korta vandring på denna vår gemensamma jord till en behagligare upplevelse för oss alla.
Om det nu vore så att vi socialister hade "förlorat den ideologiska kampen", så hade det inte varit nödvändigt för anonymous att bevärdiga oss med en kommentar. Men fortfarande tycks det vara nödvändigt att bekämpa dem som redan förlorat (!).
Sanningen är nog snarare den att vi socialister har vår bästa tid framöver. Snart är hela Latinamerika rött. Och i september kommer troligen den borgerliga alliansen att förlora valet i Sverige. Förhoppningsvis kommer det att innebära att vänstern för första gången tar plats i regeringen - precis som i Norge.
Vi har mycket att se fram emot.
PS. Vi läser kommentarer innan vi svarar. Men likartade kommentarer riskerar, naturligt nog, att få likartade svar.
Raketen, du har nog rätt. Socialisternas bästa tid ligger framför er och planekonomi är inget annat än en välsignelse från ovan. Historien kan ni ju skriva om framöver i vanlig ordning för att dölja alla misslyckande i öst, Korea, Kuba etc. Med detta säger jag tack och adjö, den ideologiska segern är din, som en sprakande raket stiger den mot skyn.
Skicka en kommentar