Är kapitalismen det sista stadiet i mänsklighetens utveckling? Eller finns det en möjlighet för mänskligheten att nå ännu längre? Ett samhälle som saknar de stora orättvisor som alltid åtföljer kapitalismen?
Om kapitalismen fortsätter att välja krig som medel för att lösa sina problem, så finns en möjlighet att kapitalismen blir mänsklighetens sista stadium. Och samtidigt slutet för mänskligheten. Det är ett perspektiv vi vill förhindra.
Tankar om en annan värld föds ur brister i den nuvarande. Det gäller såväl religiösa föreställningar som politiska utopier. Både Edens lustgård och kommunismen. Därmed är redan förekomsten av idéer om att en annan värld är möjlig ett tecken på missnöje mot det nuvarandes skrankor. Och möjligen början på något nytt. Det typiska för oss människor är ju att vi skapar något i huvudet innan vi skapar det i verkligheten.
När vi uppfinner något nytt hämtar vi inspirationen från det som redan finns, men kombinerar delarna på ett annat sätt. Genom att hela tiden skapa nya saker, som inte funnits förut, får senare generationer ett allt rikhaltigare material att hämta inspiration ifrån. Senare generationer står på tidigare generationers axlar. Det är det som leder utvecklingen framåt.
-------
I det senaste numret av LO-tidningen har Torbjörn Tännsjö hittat den nutida amerikanske utopisten David Schweickart, matematiker och filosof från Chicago.
För den som vill läsa mer om socialistiska utopister rekommenderar vi Max Beers Socialismens historia (Stockholm 1925). Ronny Ambjörnsson har skrivit boken Socialismens idéhistoria i ämnet. Hela den boken finns att läsa på nätet.
Bilden är ett träsnitt av Ambrosius Holbein till 1518 års utgåva av Thomas Mores Utopia.
10 kommentarer:
Snälla raket, brinn av och flyg till Viborg i det forna Finland. Det är inte långt att åka till det karelska näset.
Där kan du på plats och ställe uppleva socialismens/kommunismens och planekonomins alla stora välsignelser. Det är det samhälle du vill bygga, jag bjuder dig dessutom på resan. Min egen släkt kommer därifrån och vet hur det såg ut före 1944.
Vågar du anta denna "socialistiska" utmaningen?
Det vore trevligt. Vi har varit på många ställen, men inte just i Viborg. Det är verkligen storartat att du vill bjuda oss på resan.
Du, tror övergurun Ali också skall åka med, jag bjuder på resan, det lovar jag. Någon gång skall ni med egna ögon få se socialismens alla välsingnelser, även om det som i Karelens fall ligger 60 år tillbaka i tiden. Allt är en tragedi med denna stad efter kommunismen. Ni får ha ögonbindlar på er för att inte se verkligheten som den är under f d kommunistisk diktatur.
Hela ditt resonemang grundar sig i föreställningen om ekonomiska "stadier" i mänsklighetens utveckling. Den föreställningen är en ren schimär. Marx och Engels tog Hegels idé om historisk dialektik, en idé som inte har någon som helst grund i verkligheten utan är ett rent idéellt påhitt, och hittade på en rad "stadier" utan direkt motsvarighet i verklig historik.
Och även om man tar dom här stadierna, och trycker in verkligheten i stadiernas former, så finns det bara en plats i världen som faktiskt har upplevt stadierna i den ordning som Marx och Engels hävdade, nämligen syvästra europa.
Så kapitalismen är inte sista stadiet. Det är överhuvudtaget inte ett stadie. Om man verkligen kollar på historien och skall hitta stadier, så är dom stadierna snarast:
1. Jägar/samlarsamhället.
2. Jordbrukssamhället.
3. Industrialismen.
Kommer det komma fler stadier? Kanske. Men det kommer vi inte kunna veta förrän efter det har hänt.
Här recenserar jag en bra historiebok.
Tack för dina tankar!
Frågan om stadier kan vara intressant. Naturligtvis handlar det om en abstraktion, en tankekonstruktion, och inte om något som finns eller har funnits för sig.
Det som finns och funnits är en historisk utveckling med oändligt många beståndsdelar som man kan välja att intressera sig för i ett eller annat syfte.
När du skriver om jägar-, jordbruks- eller industrisamhällen, så har du som tankekonstruktion valt att fokusera på det sätt som människorna huvudsakligen försörjde sig på under en viss tidsperiod.
När Marx och Engels skrev om slav-, feodal- eller kapitalistiskt samhälle valde de en annan abstraktion, nämligen den dominerande juridiska ägandeformen till produktionsmedel under en viss historisk period.
Vi menar att båda dessa synsätt är fullt legitima att diskutera, så länge man vet vad abstraktionerna handlar om och i vilket syfte de framställs.
En sak till!
Med tanke på din sista kommentar - "Men det kommer vi inte kunna veta förrän efter det har hänt" - så sa Hegel att
"Minervas uggla flyger först i skymningen".
Där fångade han just din tanke!
Naturligtvis handlar det om en abstraktion, en tankekonstruktion, och inte om något som finns eller har funnits för sig.
Självklart.
När du skriver om jägar-, jordbruks- eller industrisamhällen, så har du som tankekonstruktion valt att fokusera på det sätt som människorna huvudsakligen försörjde sig på under en viss tidsperiod.
Nej. Jag väljer inte att fokusera mig på det. Tvärtom faktiskt, jag fokuserar inte på något, utan tittar på helheten, lite suddigt, och ser vad som står ut.
När Marx och Engels skrev om slav-, feodal- eller kapitalistiskt samhälle valde de en annan abstraktion, nämligen den dominerande juridiska ägandeformen till produktionsmedel under en viss historisk period.
Ah, men du förstår, han hade fel. Det har inte förekommit några sådana stadier. Åtminstonde inte dom Marx tog upp. inte ens som "abstraktioner". Dom stadierna är inte abstraktioner, dom är järnspöken utan någon som helst motsvarighet i verkligheten.
Historien har inte haft olika ägandeformer genom olika stadier. Det har helt enkelt inte skett.
Då tar vi det en gång till:
Om du skriver om t ex industrisamhällen, så fokuserar du på en aspekt av en viss tidsperiod i ett visst samhälle, nämligen industri.
Du kunde naturligtvis ha valt att fokusera på något annat. Men det gjorde du inte. Du valde att fokusera på industri. Och inget fel med det. Det är fullt legitimt.
Du väljer "det som står ut" - för dig.
Någon annan kan välja att fokusera på någon annan aspekt av samma tidsperiod i samma samhälle, t ex på frågan "vem eller vilka äger dessa industrier?" Det är lika legitimt.
Att det är kapitalister som i huvudsak äger industrierna i det kapitalistiska samhället är inget hjärnspöke utan ett juridiskt-ekonomiskt faktum.
Kul att det finns fler som har hittat till David Schweickart i Sverige! Vi borde organisera oss! After Capitalism är en bok som förtjänar mycket större uppmärksamhet, bl.a. en svensk översättning!
Vi instämmer!
Skicka en kommentar