Feminism och klasskamp

I Vänsterpartiets program beskrivs feminism och klasskamp som två olika områden av människors samhällsliv som måste "analyseras var för sig".
Det är i och för sig möjligt att göra. Vad som helst i världen kan och bör analyseras var för sig. Men de kan och bör också sammanföras till en helhet.
För en socialistisk rörelse bör strävan vara att få en helhetsbild av samhället, att förstå samhället utifrån ett gemensamt perspektiv. Världen är inte tudelad, utan en och densamma.
Men i Vänsterpartiets program får man intryck av att världen är delad i två.
Där finns en sfär som har med klasskamp att göra och en annan som har med könsmaktsordningen att göra. Patriarkatet beskrivs som "en självständig maktfaktor i samhället."
Man skriver att "männen som grupp utövar sin makt genom kontroll av kvinnors sexualitet och arbete både i familj och samhälle." Detta är en beskrivning av nuvarande förhållanden, men ingen analys av vad dessa förhållanden beror på. Programmet saknar en analys av varför det ser ut på detta viset.
Vad grundar sig männens makt på? Har den tillkommit utifrån sig själv eftersom den är en "självständig maktfaktor"? Är den oberoende av allt annat? Av ekonomi och klasskamp?
I Vänsterpartiets program finns en mening som omtalar grunden till dessa förhållanden. Där sägs att "patriarkatet har sin materiella bas i reproduktionen, den sociala verksamhet där människor föder och fostrar nya generationer." Detta instämmer vi i, men varför detta skulle göra könsmaktsordningen till en "självständig maktfaktor" blir obegripligt.
I Marx' analyser är människors status i samhället beroende av deras förhållande till produktionsmedlen, dvs. deras ägande, inflytande och andel av samhällets produktion. Underordningen i klassamhället beror på brist på ägande och inflytande, vilket leder till en mindre andel av produktionsresultatet.
Kvinnor har, generellt sett, ett mindre ägande, mindre inflytande och erhåller därmed en mindre andel av produktionsresultatet. På så sätt går det att förklara kvinnors generella underordning i vårt samhälle utifrån ett marxistiskt klassperspektiv: Kvinnors underordning i samhället beror på deras underordnade ställning i ekonomin. Och på samma sätt går det att förklara patriarkatet utifrån mäns dominerande ställning inom ekonomin.
Det är viktigt att understryka att detta enbart gäller på ett generellt plan och inte för individer. Vi har ju viktiga undantag, som Antonia Axson Johnson, som är god för mer än fem miljarder dollar, enligt Forbes. Hon är, som individ, inte underordnad.
Vad beror det på att kvinnor generellt sett har ett mindre ägande, mindre inflytande och en mindre andel av den samhälleliga produktionen?
I grund och botten beror det på att det historiskt sett funnits en arbetsdelning mellan män och kvinnor, där männen fått huvudansvaret för produktionen och kvinnorna för reproduktionen, dvs. barnen. Att det förhållit sig på det viset har naturliga biologiska orsaker: det är kvinnan som föder och ammar barnen. Det har lyft ut kvinnan från produktionen, åtminstone under perioder. Och i de flesta samhällsformer som hittills existerat har detta inneburit en mindre andel av ägande och inflytande över denna produktion.
Så vad gör vi åt saken?
Ska vi stillatigande acceptera en biologisk "nödvändighet"?
Alls icke!
Det finns stora möjligheter att höja kvinnors generella status i samhället. Men det handlar då om att höja kvinnans ställning inom ekonomin, inom produktionen.
En utbyggd offentlig barnomsorg har ökat kvinnors möjligheter till arbete och egen försörjning. Det arbetet måste förstärkas ytterligare.
Rätt till heltidsarbete och en uppvärdering av lönerna inom kvinnodominerade yrken är viktiga krav för att öka kvinnors ekonomiska självständighet.
Föräldraförsäkring och annan lagstiftning kan förändras så att båda könen får mer likartade rättigheter, möjligheter och skyldigheter.
Biologin spelar en roll i samhällslivet och kan analyseras enskilt, men är ingen "självständig maktfaktor" i samhället.
I boken "Naturens dialektik" har Friedrich Engels påvisat hur det mänskliga livet kan analyseras i olika sfärer, i en hierarkisk ordning, men som alla utgör en helhet.
Den mest grundläggande sfären är den mekaniska. Därpå följer den fysiska, kemiska och biologiska. Alla dessa faktorer, som kan analyseras "var för sig", är förutsättningar för ett mänskligt samhälle. Men Engels anger ett par sfärer till: den samhälleliga och det mänskliga medvetandet.
Det mänskliga samhället är i och för sig beroende av mekanik, fysik, kemi och biologi, men är inte helt utlämnat till dessa områdens lagar. Det mänskliga samhället har genom årtusenden förändrats och uppvisat olika skepnader utifrån samma biologiska och kemiska grundvalar. Det finns ju även exempel på matriarkat, dvs. samhällen där kvinnans ställning varit dominerande på grund av att hennes ekonomiska ställning varit dominerande.
Det bevisar att det är möjligt för människor att i samhället förändra sina förhållanden - men ytterst beror dessa möjligheter på samhällets produktionsförmåga och produktionsförhållanden.
Som vi ser det finns det ingen anledning att dela upp det mänskliga samhället i två olika sfärer som är oberoende av varandra - klasskamp och feminism. En sådan tudelning utgör bara en teoretisk grundval för två olika partier: ett socialistiskt och ett feministiskt. Och det är ingenting som vi behöver. Vi behöver mer enhet och gemensam styrka i kampen för ett bättre samhälle.
En framgångsrik socialistisk rörelse måste kunna påvisa hur olika aspekter av mänskligt liv är en helhet och förena olika samhälleliga krafter mot ett och samma mål. Som Maria-Pia Boethius uttryckte det vid ett framträdande i Tensta gymnasium:
- Vi vill inte bara uppnå jämställdhet med männen. Vi vill nå mycket längre. Tillsammans med männen vill vi nå friheten!
Poängen med Marx' perspektiv är att det ger ett helhetsperspektiv som befriar alla människor, ett samhälle där "envars fria utveckling är förutsättningen för allas fria utveckling."
Detta borde Vänsterpartiets program förtydliga.